Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söka att se vikingafärderna i deras verldshistoriska sammanhang med de andra,
stora tilldragelser, ur hvilka det moderna europeiska samhället småningom
framgått. Då finna vi, att de icke blott voro ett utbrott af samma
oemotståndliga lust, som ännu i våra dagar lockar skaror af Nordens barn att i
främmande okända länder söka sin lycka; de kunna fäst mer betraktas såsom
de sista vågorna af den stora folkvandringens ström, hvilken väl i början
syntes hafva sköljt bort hela den klassiska odlingen, men hvilken i stället
visade sig hafva medfört fröna till en ännu skönare framtid än den
ålders-svaga romerska verlden ensam kunnat skapa.
I afseende på frågan om orsakerna till vikingatågen torde vi först
böra nämna, att flere normandiska författare omtala den bestämda, hos deras
folk lefvande traditionen, att Norden under vikingatiden varit allt för starkt
befolkad, så att landet icke kunde föda alla sina invånare. Grunden
härtill skulle ligga i nordbornes sed, att hvarje man kunde hafva flere hustrury
eller åtminstone flere qvinnor vid sidan af den laggifta hustrun, hvarigenom
for många barn föddes till verlden. För att undvika följderna af denna,
öfverbefolkning måste stora skaror af ungdomen lemna landet för att
skaffa-sig byte och eröfra jord i främmande länder. Ofta dref äfven fadern sina
unga söner bort från hemmet och lät blott en son ärfva fädernejorden. —
Denna tradition synes till sina hufvuddrag vinna bekräftelse af det som
inhemska författare hafva att berätta1.
Äfven andra orsaker till nordmannatågen hafva dock funnits. Till
begäret att med svärdet i hand tillkämpa sig ära och byte kom den hos
invå-narne på Nordens långa kuster medfödda kärleken till sjön och friheten. Då
Jen senare hotades af de mäktiga vordna herskare, som vid denna tid
samlade stora delar af de nordiska länderna under sitt välde, drefvos skaror af
missnöjda höfdingar och andra friborna män att i aflägsna nejder söka nya hemy
der deras frihet och oberoende lättare kunde bevaras. Uppkomsten af större
välden i Norden ökade äfven derigenom antalet af vikingafärder till
främmande länder, att de nordiska herskarne nu hade mera makt än förr att välja
sitt land, hvarfor de vikingar som förr hemsökt Norden tvungos att
annorstädes söka sitt byte.
Enligt våra förfäders föreställning hade den frie mannen ensam rätt till
striden, hans egentliga syselsättning. Åtminstone ser det ut som om
vikingafärden blott då var hederlig och laglig, när den styrdes af verkliga höfdingar
eller af män tillhörande dåtidens stora ätter, ty om småfolk eller ofria ville
på egen hand inlåta sig på vikingatåg, ansågos de för röfvare och
illgemings-män, hvarfor vikingarne sjelfva då räknade sig till förtjenst, niir de rensat
hafvet från slika laglösa sjöröfvare.
1 J. Steenstrup, Indledning i normannertiden, s. 207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
