- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
275

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mycket lättare för honom att utrusta en väldig flotta, med hvilken han år
1003 styrde till England. Sjelf hade han redan förut bekrigat detta land,
men kort före det stora blodbadet ingått fred med Ethelred mot löfte om
24000 pund silfver i »danagäld», såsom den skatt kallades med hvilken
anglosachseme tid efter annan sökte köpa sig fria från sina nordiska fienders
häijningar.

Nu nöjde sig Svend emellertid icke med silfver; hela Englands eröfring
var hans mål, hvilket han ock slutligen uppnådde, då Ethelred år 1013
måste fly ur landet och Svend erkändes som hela Englands kouung. Svends
kort derefter plötsligt inträffade död samt striden om Englands krona mellan
hans son Knud den store och den återvändande Ethelred, samt huru efter
den senares död Knud i London hyllades som ensam konung, skildringen af
allt detta hör dock mindre till Sveriges än till Danmarks historia, om än
många svenskar bevisligen deltagit äfven i dessa sista storartade härfärder
vesterut, hvilka på ett för Norden så ärorikt sätt afslutade vikingatiden.

Det är naturligt, att en så långvarig förbindelse mellan Norden och det
vestra Europa, hvilken ledde till tusentals nordbors bosättning i flere trakter af
det senare, skall hafva lemnat efter sig många minnen. Så har man icke
blott i vestra Europa och på de Britiska öarna funnit talrika fornminnen
hvilkas nordiska ursprung genast faller i ögonen och äfven blifvit af dessa
länders egna forskare erkändt; men ännu i dag finnas i seder, namn och
språk lefvande minnen af invånarnes nordiska härkomst. Yi måste dock af
lätt insedda skäl här inskränka oss till anförande endast af några få bland
dessa märkliga företeelser.

Vid Duurstede (Dorestad) i Holland har man funnit en mängd
forn-saker, som tydligen förskrifva sig från de nordiska vikingar hvilka under
lång tid innehade detta ställe; fyndet påminner i många afseenden om det
som anträffats i Sverige på den plats der Birka legat. I Normandie, Irland,
England och Skotland samt på de der bredvid liggande smärre öarna hafva
flere gånger nordiska vapen och smycken anträffats,, såsom svärd af samma
lätt igenkänliga form som fig. 344 och spännen af samma slag som fig. 389.
Tätt invid Dublin i Irland upptäcktes under anläggningen af en jernbana en
mängd grafvar i hvilka nordbor hvilat, såsom talrika i dem funna svärd,
yxor, spjut, sköldbucklor och ovala spännbucklor, alla af nordiska former,
tydligen utvisa; och midt i London, i stadens äldsta del, på den berömda
S:t Paulskyrkans gamla kyrkogård, har man påträffat en vid hufvudet af ett
skelett stående grafsten med nordisk inskrift i runor och med de från våra
svenska runstenar välkända fantastiska djurbilderna. Äfven på den i Irländska
sjön liggande ön Man, som länge styrdes af norska konungar, har man funnit
flere runstenar med inskrifter i nordiskt språk; en af stenarna är prydd med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free