Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ännu vida vigtigare inflytande har emellertid England utotVat pi
vårt# fädernesland genom de engelska missionärer som i så väsentlig mån
bidrogo till kristendomens slutliga seger i Sverige. Yi skola i det följande
något närmare redogöra härför, äfvensom för den icke obetydliga engelska
inverkan på vår äldre medeltids konst hvilken blef en följd häraf.
Liksom minnen från de talrika vikingatågen till de Britiska öama före
900-talets senare hälft äro mycket sällsynta i Norden, har man här funnit
endast några få saker som blifvit hemförda från Frankrike under samma ti<L
Från alla tre de nordiska länderna känner man endast ett par tiotal
fran-kiska mynt. Fig. 350 visar ett sådant mynt prägladt i Poitiers för en Pipin,
konung af Aquitania, sydvestra delen af Frankrike; antingen Pipin I, Ludwig
den frommes son (817—838), eller Pipin II, den förres son (845—864). Detta
mynt hittades för några år sedan i Yestergötland, jemte två andra mynt #af
Pipin, tre af Karl den store (eller möjligen Karl den skallige) och två af
Ludwig den fromme, alla af silfver.
Om de frankiska mynten från 800-talet sällan hittas i Norden, äro
der-emot tyska mynt från tiden mellan 900-talets midt till något efter midten
af det följande århundradet i öfverraskande mängd funna här, och i synnerhet
i Sverige. Man har i vår jord funnit ett änna
större antal tyska än anglosachsiska mynt; de
förra äro under de sista hundra åren
tillvaratagna i flere tiotusental. Några gånger har
man till och med funnit ett eller två tusen
tyska mynt nedlagda på samma ställe. Yid
351. Tyskt silfveraynt prägladt f5r Findarfve i Rone socken på Gotland hittades
konung Otto III och Adelheid1. 0 .. Q .
Gotland, ’/i- år 1843 nagot mer an o 000 sadana mynt, jemte
anglosachsiska och andra mynt. Qch i senare
tid har man vid Johanneshus i Bleking uppgräft en silfverskatt, som utom
en mängd smycken m. m. innehöll mer än 3 400 tyska mynt från tionde oeh
elfte århundradena.
De tyska mynt från ifrågavarande tidskifte som hittats i vår jord äro
slagna dels för tyska kejsare och konungar, dels för konungar och furstar,
erkebiskopar, biskopar och andra andliga myndigheter samt städer inom
Böhmen, Baiern, Sehwaben, Lothringen, Franken, Sachsen, Frisland,
Nederländerna och andra länder. De flesta präglingsortema äro att söka längs
efter Tysklands största floder, handelns gamla pulsådror, Elbe, Donau och i
synnerhet Rhein med dess bifloder. Allmännast bland kejsarmynten äro de
som bära Otto III:s och hans farmoder Adelheids namn (fig. 351); hon
förestod regeringen för sin minderårige sonson under åren 991—995. Bland
städernas och de andliga myndigheternas mynt äro de från Köln de talrikaste.
De böhmiska hertigarnes mynt äro äfven särdeles talrika.
Jemte dessa mynt träffas äfven några från Ungarn och norra Italien, *
* Inskrift: Otto (mellan korsarmarna) l)[e]i gr[aci]n rex amen — Athalhet (Otto af
Guds nåd konung. Amen. — Adelheid). Otto blef först år 996 krönt till kejsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
