Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den här meddelade kartan (Hg. 358) öfver norra delen af Björkön visar
stadens belägenhet. Svarta jorden når på en lång sträcka nästan fram till
den nuvarande stranden; afståndet är vanligen endast omkring tjugu steg.
Staden var befäst. Ännu ses på östra sidan en lång, af portöppningar
af-bruten vall, hvilken utan tvifvel äfven på södra sidan omgifvit staden, ehuru
den här för länge sedan utjemnats och fått lemna plats åt åkern. Troligen
gick vallen fram till den på ett berg liggande borgen (B), hvilken låg vester
om staden och erbjöd invånarne en sista tillflykt; vi hafva sett, att den
omtalas af Rimbert. Denna borg består af en mur som omsluter berget utom
på en sida, der detta är så brant, att en befästning kunde anses öfverflödig.
Borgmuren skiljer sig från den stora mängd i mälarnejden förekommande
borgar från forntiden, som vi i det följande skola omtala, deruti, att den ej
är bildad endast af en mängd på hvarandra lagda lösa stenar; vid Birka
ser muren kring borgen, liksom den kring staden, ut att vara af jord^ ehuru
den inuti hufvudsakligen lär bestå af uppstaplade kullerstenar. Omkring
staden ligger en mängd grafhögar, troligen den största samling som finnes
någonstädes i Sverige; antalet nu synliga grafvar på Björkön uppgår nämligen
till omkring 2100, och dock hafva utan tvifvel många under århundradenas
lopp försvunnit. Mer än 500 af dessa grafvar hafva under de sista åren
blifvit sorgfälligt undersökta; allt hvad man i dem funnit har, liksom det i
svarta jorden anträffade, visat sig tillhöra hednatidens sista afdelning, ehuru
intet som med säkerhet kan tillskrifvas tiden efter år 1000 på någotdera
stället iakttagits.
Namnen »Korshamn» och »Kugghamn» torde förtjena en särskild
uppmärksamhet, i fall de verkligen äro gamla. Det senare har ansetts vara
härled t af ordet kugg eller kogg, ett slags handelsfartyg.
Utom de nyss omtalade mynten har man på Björkö och de närmast
liggande öarna äfven funnit många andra föremål komna långväga från,
såsom arbetade eller oarbetade naturalster, kärl, smycken af silfver och brons
från Gotland, Skåne, Tyskland och Ryssland, vitnen om den lifliga samfärdsel
mellan Birka och länderna kring Östersjön hvarom de gamla författarne tala.
Ett minne af Björköns forna betydelse kunna vi möjligen <$e deruti, att
konungarne under medeltidens äldre del ofta uppehöllo sig på den tätt der
bredvid belägna Adelsö, såsom flere af dem derifrån utfärdade och till vår
tid bevarade bref vitna. På den del af Adelsö som ligger midt för Björkön
ses ännu ruinerna af det slott der folkungakonungarne sägas hafva bott. Här
finnes äfven en runsten, som en »konungens fogde» långt der fornt- låtit rista. I
I de till Norge och Danmark hörande delarna af det nuvarande Sverige
funnos under nu ifrågavarande tidskifte städerna Kungelf (Konungahälla) och
Lund samt troligen äfven Vä och Skanör. I den förut omnämde Egils saga
omtalas, att Lund, oaktadt staden var omgifven af en träborg som tappert
forsvarades, blef af Egil och hans följeslagare intaget, plundradt och brändt
Detta skedde år 925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
