Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreställning. I synnerhet har en stor mängd kärl af olika slag blifvit
bevarad till våra dagar. Kokkärlen voro dels af brons eller bränd lera, dels
grytor af täljsten eller jern. Man har ock funnit stekpannor med skaft samt
ett slags halster af jern. Jerngrytorna äro gjorda af flere, vid hvarandra
fastnitade plåtar, emedan konsten att gjuta jern ännu var okänd.
Ännu talrikare än kökskärlen äro emellertid
dryckeskärl och bordskärl; de flesta voro af trä eller
bränd lera, mera sällsynta voro de af glas eller
silfver. Lerkärlen äro aldrig glaserade. Att finare
lerkärl redan nu någon gång infördes från
främmande länder visas bland annat af en i statens
historiska museum förvarad större kanna af brand
lera med handtag och pip, hvilken är funnen i en
ättehög på Björkö i Mälaren, men uppenbarligen
ditförd från Tyskland, der dylika kärl ofta nog
förekomma, under det att man från Sverige knapt
känner mer än det nu omtalade.
Nämda museum eger äfven en rund vacker
377. Dryckeskärl af glas. Björkö, silfverskål, som i bottnen och kring kanten är prydd
Upland. W med hvilka genom sin fullständiga lik-
het med dem på runstenarna visa, att arbetet är svenskt (fig. 378).
Det vanligaste dryckeskärlet var dock hornet, »från urens panna brutet,
hvilket vi sett allmänt användas redan under den äldre jernåldem (s. .190.
På Oland har man, tillsammans med åtskilliga andra silfversaker oeh mynt,
hittat en liten bild af silfver, föreställande en qvinna som framräcker et;
dryckeshorn (fig. 379). Vi läsa i sagorna, huru det under vikingatiden rar
sed, att husets unga
döttrar framburo
hornen åt de drickande
männen.
Maten skars sönder
med de vanliga
kuif-varna, som hvar och
en bar vid bältet.
Gafflar voro ännu okända;
de äro en senare tu)>
uppfinning. Skedarna
voro af trä, hom eller
ben (fig. 380). Silfverskedar hafva aldrig förekommit i svenska fynd från
hednatiden, ehuru de måhända ej varit helt och hållet okända, då man någon
gång funnit dem i andra nordiska länder från en äldre del af jernåldem (s. 196)i
Snorre Sturlasson berättar om den norske konungen Sigurd Syr i
Ringe-rike, Olaf den heliges styflåder, att man i hans hus hvarannan dag fick fisk
och mjölk, hvarannan dag kött och öl. En dyrbarare dryck var mjödef,
378. Silfverskål; kant och botten förgylda. Gotland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
