Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
# •
386, 387. Perlor af silfver.
Gotland. */,.
388. Likarmadt b&gspiinne af brons. Öland.
sanningen af sagornas berättelser om den lyx och den prakt nordborne, så
män som qvinnor, för tusen år sedan förstodo att utveckla. Man ser der
präktiga och ofta ganska smakfullt arbetade broscher och
spännen af silfver och brons, de senare ofta forgylda eller
belagda med plåtar och snodder af guld eller silfver;
halsringar och bälten af massivt silfver; armringar och
fingerringar af guld och silfver, massiva och de förra
stundom mycket tunga; kedjor och hängstnycken f5r halsen
och bröstet, af guld, silfver och brons; stora präktiga perlor af silfver, glas,
glasmosaik, bergkristall, karneol, bernsten och dylikt; kammar af ben eller
horn m. m. (fig. 355
och 383—397).
Dessa
mångfaldiga smycken ega
dock icke värde
endast derfor, att de
visa oss våra
förfaders praktlystnad: de
äro ännu vigtigare
derfor, att de bevisa, att dessa våra förfäder, dessa af Europas öfriga folk så
fruktade hedningar, icke få betraktas endast såsom vilda krigare, utan att de
äfven voro väl förfarna i fredliga idrotter.
Väl fans det en tid, då man sade,
att alla om något slags konstfärdighet
vitnande fornsaker som funnos i srensk
jord måste vara af vikingarne hemförda
som byte från främmande länder. Vår
tids lugnare forskning har emellertid
ådagalagt, att flertalet äfven af de bäst
arbetade smyckena är alster af den inhemska
konstfliten. Nu hafva vi till och med,
såsom i det föregående är antvdt, skäl att
förundra oss öfver, huru litet man i sjelfva
verket funnit i Sverige af sådant, som kan
anses vara af vikingarne hemfördt från
vestra Europa. Om vi undantaga mynten
från det tionde och böljan af det elfte
århundradet, återstår ej mycket som
påminner om de täta besöken i England,
Frankrike och andra i vesterviking af
nordmännen plundrade länder. Förklaringen af
denna något oväntade företeelse bor väl
sökas dels deri, att mycket litet af våra förfäders egendom kommit oss
tillhanda, dels deri, att en stor del af de metaller som hemfördes blifvit här i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
