Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet omarbetad; hvartill kommer, att många vikingar stannade qvar i
främmande land, och att månget återvändande vikingaskepp gick i qvaf eller blef
taget, med byte och allt, af en starkare fiende.
Här är naturligtvis ej rätta stället att närmare redogöra för hvilka saker
från nu ifrågavarande period äro inhemska arbeten och hvilka böra betraktas
såsom införda. Vi vilja i stället
nämna några ord om de verktyg och
andra om den inhemska
tillverkningen talande saker, som man funnit
i Sverige och de andra nordiska
länderna. Der har man ofta nog, äfven
i ättehögarna från vikingatiden,
funnit städ, släggor, hammare, tänger,
filar, sylar, borrar, yxor, knifvar,
hyfveljern, skafjem, sågar och
bryn-stenar. Utom flere verktyg se vi
äfven blåsbelgar afbildade på de
»Si-gurdsristningar» i Södermanland, som
vi i det följande få tillfälle att något
närmare beskrifva.
Bland märkligare hit hörande fynd kunna vi särskildt anföra ett, som
år 1869 gjordes i Eke socken på Gotland och som nu förvaras i statens
historiska museum. Vid gräfning af ett dike fann man här en större tång och
två stora vigter (fig. 362) af jem samt en stark krok, troligen till en våg,
två små formar af brons till att gjuta eller pressa sirater uti, tre ännu
sammanhängande små spännen af brons (fig. 396, 397), gjutna i samma form och
tydligen ännu i alldeles samma skick
som då de lemnade gjutformen, samt
åtskilliga andra spännen ocb nycklar
m. m. af brons och jern, af hvilka
några synas vara utnötta och troligen
äro samlade för att omarbetas, under
det andra endast äro halffårdiga ocl
således kunna, i likhet med de tre
förstnämda spännena, betraktas såsom
prof på konstfärdigheten hos den smed,
som af någon nu okänd anledning ned- 391‘ Djurhafvudformad .pännbuckla af brona.
gräft dessa saker i jorden. Vi kunna
härvid ej underlåta att fästa uppmärksamheten på det märkliga förhållandet,
att den gård på hvars egor fyndet anträffades heter Smiss, hvilket betyder
smedens gård. Det är naturligtvis möjligt, att detta är en tillfällighet; men
det är också möjligt, att gården fått sitt namn deraf att en smed, eller flere
smeder, son efter far, bott der.
Hvad råämnena beträffar, kunna vi väl antaga, att de flesta metallerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
