Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396, 397. Tre spännen nf brons, gjutna i
samma form. Gotland. */,.
Det vanligaste sädesslaget under vikingatiden var troligen korn; men
dessutom odlades hafre, råg och något hvete. I Rigsmål omtalas »tunna
bröden, hvita af hvete»l. Missväxt och
hungersnöd inträffade ej sällan, och det
kraftigaste botemedlet deremot söktes
i rikare offer åt de vredgade gudame.
Hjelpte ej annat, grep man till
menni-skooffer, och vi minnas, huru
ynglingasagan berättar, att svearne slutligen
efter flerårig oafbruten missväxt och
då icke gudame ville blidkas af
ringare offer, gåfvo dem sin konung.
Af åkerbrukets redskap har
naturligtvis ej mycket blifvit bevaradt
från hednatiden. Utom yxor, harman
dock någon gång funnit plogjeru,
skaror och liar (fig. 398—400).
Säden tröskades med slaga och
maldes, åtminstone vanligen, pa
liand-qvarnar, hvilket, såsom vi se bland
annat af sagan om Frode, var trälinnorna»
göra. De äldsta och enklaste
qvar-narna, bestående af ett stenblock med en större oval fördjupning till sädens
krossande (s. 118), voro troligen ännu i bruk. Men att man vid slutet
___ af hednatiden kände till något slags bättre inrättade
handqvaruar, antydes i en af Eddans sånger, ett qväde
om Helge Hundingsbane, hvari det berättas, att Helge,
Im för att undgå sina fiender, måste kläda sig till trälinna
1 och gå att mala. Han gör det så, att »stenarna remna
I och stenkaret brister», hvarför en af fienderne säger:
f För hans händer
v höfdes bättre
I svärdets fäste
f än qvarnens vef.
J Yatteuqvarnar användes redan af romarne under
/ kejsartiden; men vi veta icke, huru vida de voro kända
/ i Norden före kristendomens införande. Redan i van
/ äldsta pergamentsurkunder omtalas de visserligen, men
dessa handlingar äro nära två hundra år yngre än
398, 399^Piojrjern. \ester- Judendomens undergång i vårt land. Väderqvarnar
äro troligen en något senare uppfinning, och sa ridt
vi känna, nämnas de första gången i Sverige på 1330-talet.
1 Ett märkligt, år 1877 bekantgjordt fynd från Danmark har visat, att hvetet redan under
bronsåldern odlades der, äfveusom hirs, hvilken växt numera ^endast undantagsvis förekommer i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
