- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
333

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skära af jeru.
1/

Om trädgårdsskötseln under vikingatiden veta vi föga, ocli den torde
ej hafva stått högt. Det var väl egentligen först under medeltiden, inom
klostrens lugna murar, som den uppblomstrade. Sagan om Iduns äplen visar
dock, att denna frukt redan under hednatiden ej var helt och hållet okänd*
och i en af eddasångerna säger Frös tjenare Skirne till
jättedottern Gärd:

Elfva gyllne kärlek att köpa

äplen har jag; och åt tjnste Frö

dem vill jag dig gifva, Gärd! löftet om lifslång lycka.

Dessutom omtalas ofta hasselnötter och nötluuden, der
qvinnorna i sommartiden plägade roa sig, under det att
männen voro på jagt.

Jagt och lekar ute i fria luften utgjorde nämligen
männens förnämsta nöje. I början hade jagten varit ett
behof, för att skaffa föda, men snart blef den tillika ett
4(^°-nöje, som med ifver idkades på en tid då faran söktes och
manliga idrotter älskades. Jagt med falkar, eller »hökar» såsom det då hetter
var ej okänd här under hednatiden, och Norden var så väl då som under
medeltiden berömd för sina jagtfalkar1.

Nordbons anlag för musik spåras redan under hednatiden. Af
musikaliska instrument omtalas luren, hornet, pipan, fidlan (fiolen),
gigan och framför allt harpan, ett af de äldsta och mest
omtyckta. Snorre berättar om Olof Skötkonung,- att då rätterna
voro inburna på konungens bord, framträdde spelmän med
»harpor, gigor och andra instrument». Vid harpans toner
sjöngo skalderne vanligen sina qväden, och prof på dåtidens
diktkonst hafva vi ännu i många runinskrifter på vers (i
»fornyrdalag»), som läsas på stenar i landets olika delar. Vid de svenska
kouungarnes hof vistades ofta skalder, stundom från Island; så omtalas detr
att då isländaren Hjälte kom till Olof Skötkonung på sin i det föregående
nämda beskickning från Olaf Haraldsson, funnos vid sveakonungens hof två
hans landsmän, skalderne Gissur och Ottar.

Spel med tärningar voro, såsom vi af det föregående
sett, redan under jernålderns äldre del ej okända (s. 199);
äfven i grafvar från hednatidens sista århundraden hittar
man ej sällan spelbrickor och tärningar. Brickorna äro
vanligen halfklotformiga (fig. 401); i den här ofvan beskrifna
grafven vid Ultuna lågo tre tärningar och 36 brickor, af
hvilka en är genom ett metallbeslag utmärkt framför de
öfriga, hvilket förhållande äfven annorstädes iakttagits. Tärningarna, hvilkas

401. Spelbricka
af ben.
Up-land. ,/2.

402

Tärning af ben.
Uplaud. 2 3.

1 Att jagtfalkar från Norden skattades högt under medeltiden antydes bland annat af eti
ännu bevarad påflig bnlla från år 1347, enligt hvilken konung Magnns Eriksson lyckats utverka åt
sig påfvens tillåtelse att under fem år fö sälja falkar till »babyloniske sultans» länder, på det
konnngen derigenom skulle komma i tillfälle att betala sina skulder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free