Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
son, hvilken hjeltes ättling han är: det är Vilen. Han månde alltid plöja
böljan: det är Yilen. Vikingen flyktar . . .» Rökstenens inskrift anses
för-skrifva sig från det tionde århundradet.
Runstenen vid Rök är ej den enda i Sverige som visar, att bär samma
art af skaldekonst öfvades som i de andra nordiska länderna. Längre och
kortare verser läsas äfven å många andra svenska runstenar, af hvilka en vid
Karlevi i Vickleby socken på Öland är i detta hänseende särskildt märklig.
Det som i synnerhet skiljer
de gamla nordbomes qväden
från vår tids är dels de i dr
förra så ofta förekommande
omskrifningarna1, dels den
omständigheten att
rimbokstäf-verna ej finnas i slutet af
orden utan i deras börjau. Detta
slags rim, nu vanligen kallad:
alliteration, återfinnes ej
blott hos de andra germaniski
folken, såsom i den
fomec-gelska och forntyska
skaldekonsten, utan äfven i Finland
Estland och andra länder.
Runstenarna, i synnerhet i
Svealand, hafva ett stort värde
äfven genom de präktiga drak*
slingor och andra ornament
som pryda dem. Denna
ornamentik, det enda som af
konstens alster nu återstår från
hednatidens sista århundraden,
består hufvudsakligen af
slingor bildade af ormar, drakar
eller andra djur1 2 3. Vi kunna,
såsom i det föregående (s. 147}
415. Runsten vid Röks kyrka i Östergötland. Höjd är uämdt’ SPåra SmakeD
ofvan jord 3,90 meter; bredd 1,45 meter. dylika ornament tillbaka ända
till bronsåldern och sedan följa
utvecklingen af dem under jernåldern till hednatidens slut3. Samma
ornamentik qvarlefde hos oss äfven under en del af medeltiden, och i Norge nådde
den just då sin högsta fulländning. Att vikingatidens ornament i Norden
1 Prof härpi är t. ex. leinnadt n s. 246.
3 Montelius, Svensk konst nnder hednatiden, i Svenska fornminnesföreningens tidskrift,
b. 1, s. 52.
3 Jfr fig. 278, 311, 317, 320, 321, 323 och 324.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
