Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hedningar och kristne eller för att kunna uppskjuta dopet, tills de kände
döden nalkas, och således rena ingå i den andra verlden. Att man ej sällan
begagnat sig häraf, visas bland annat af de runstenar, som äro resta till minne
af män, döda »i hvita vathum», i de hvita dopkläderna. De kristne skulle
visserligen begrafvas i eller vid kyrkan, i vigd jord, och icke bland
hedningarne; men under den första tiden var man ej så noga härmed, utan gaf
vika för den naturliga åtrån att hvila bland sina fränder, äfven om dessa icke
voro kristne. Vi finna derför ock på de hedniska begrafningsplatserna många
runstenar, som äro resta af eller efter kristne, emedan de äro tecknade med
ett kors (fig. 425) eller innehålla den bönen, att Gud eller att Kristus måtte
hjelpa den dödes ande (fig. 364).
De kristna presteme voro äfven angelägna om att så mycket som
möjligt förlägga kyrkorna till de ställen der de gamla templen legat; julen och
de andra stora hedniska festerna firades fortfarande, men i kristen form; de
»minnen» (skålar) som förr druckits åt åsagudarne egnades nu åt Kristus och
helgonen; den hedniska seden att vattenösa det nyfödda barnet hade till det
yttre mycken likhet med det kristna dopet. Gamla vanor och fördomar
skonades så mycket ske kunde. Det kan dock ej förnekas, att i Sverige, liksom
i andra länder och äfven under senare tid, yttre lockmedel, löften om timliga
fördelar, stundom tvång eller våld och någon gång list mäktigt bidragit till
omvändelseverket. För kristnandet af den stora massan var ock det fasta
band af vigt, som i Norden fans mellan husbonden och hans tjenare, mellan
höfdingen och hans män samt mellan medlemmarne af samma slägt; detta
hade till följd, att, då en öfvergått till den nya läran, många andra snart
följde honom.
Följderna af Sveriges kristnande blefvo lika mångfaldiga som djupt
ingripande. I början var väl omvändelsen hvad de fleste beträftär endast
ytlig, och margen fans, som samtidigt anropade Kristus och de gamla gudarae;
men småningom inverkade den nya läran på hela lefvernet, och en möjlighet
var gifven ’ill folkets höjande i andligt atseende. . Af oberäknelig vigt blef
iifven den ständiga, af landets mest bildade män underhållna förbindelsen med
det öfriga Europa, som vardt en följd af den kristna kyrkans upprättande i
Sverige. Den i sydligare länder utvecklade konsten, i synnerhet
byguads-konsten, samt dessa länders högre andliga odling vunno insteg äfven i vårt
aflägsna land, der kyrkans män och klostrens invånare under medeltiden
utvecklade en för vårt lands och vårt folks odling välsignelsebringande
verksamhet, som man efter reformationen varit blott allt för benägen att
underskatta. Det i politiskt hänseende uti otaliga större och smärre välden
splittrade katolska Europa bildade under medeltiden i allt hvad till högre intressen
hör en enda mäktig stat, i hvilken under påfveus kraftiga ledning de för.
öfrigt skilda folken voro förenade på ett sätt, som kvarken förr eller senare
egt rum. Äfven inom Sverige visade sig lyckliga följder af kyrkans enhet
och enande kraft genom det starka om än osynliga band, som allt mer
sammanslut de ännu löst med hvarandra förbundna landskapen, hvilka för verlds-
Sveriges hittorin. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
