Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernard, som utgången från cistercienserordens stamkloster Citeaux (i
Bourgogne) grundlagt det snart vida berömda klostret Clairvaux (i Champagne).
I?å begäran af konung Sverker och drottning Ulfhild hitsände Bernard
munkar, hvilka bildade de första klostersamfunden i Sverige. År 1144 invigdes
klostret i Alvastra, vid foten af Omberg i Östergötland; samtidigt och kort
derefter grundades klostren Nydala i Småland, Värnhem i Vestergötland,
Viby nära Sigtuna (snart flyttadt till Juli ta eller Saba i Södermanland)
txied flere. De fromma, insigtsfulla män, som bodde i dessa på natursköna
ställen långt från städerna anlagda kloster och som städse
stodo i förbindelse med ordens stamkloster i Frankrike,
h.afva utvecklat en tyst men välsignelserik verksamhet
tor spridandet af en högre odling i vårt land.
Mot slutet af konung Sverkers regering kom till
Norden en påflig legat1, biskop Nicolaus af Alba,
född i England och sedermera påfve under namnet
Madrianus IV. Sedan han besökt Norge, som nu erhöll
en egen erkebiskop med säte i Trondhjem, höll han i
Li nköping ett möte med rikets och kyrkans förnämsta
män (1152), der frågan om upprättandet af en
erke-biskopsstol äfven i Sverige förevar, men måste
uppskjutas, emedan svear och götar ej kunde komma öfverens
om orten der erkebiskopen skulle hafva sitt säte. Det
pallium1 2 3 legaten medfört från Roma för den tilltänkte
svenske erkebiskopen lemnade han derför på sin
återfärd åt erkebiskopen i Lund, hvilken fick uppdrag att
dermed inviga den blifvande erkebiskopen och härigenom
tillförsäkrades att vara den svenska kyrkans primas, med
hvilken värdighet tillika förenades den af den
apostoliska stolens legat.
Nicolaus af Alba förmådde Sveriges invånare att
i likhet med andra folk erlägga en skatt till påfven,
kallad peterspenningen eller romaskatten; hvarje
gård skulle årligen gifva en penning i landets mynt. 429. En pelare i kryptan
Derjemte fattades nu, såsom vi erfara af en 1154 ut- uten^EiDn^^0’
färdad påfvebulla, vigtiga beslut om kyrkans frihet och
äktenskapet samt derom, att man ej skulle fä så allmänt som förut bära
vapen. Tiderna voro dock allt för oroliga, för att det gamla bruket att gå
beväpnad kunnat genom ett påfligt förbud med ens tillintetgöras.
1 Legater voro de sändebud, genom hvilka påfven ntöfvnde sin nppsigt öfver den katolska
kristenheten. #
2 Pallium, erkebiskopame8 ntmärkelsetecken, var ett långt med smärre kors prydt band af
lamull, hvilket från skuldrorna nedhängde med den ena undan framtill och med den andra baktill.
Det ses å lig. 447 i denna del samt å fig. 8 och 161 i andra delen.
3 Enligt sägnen har jätten Finn bygt domkyrkan, men försökte sedan att kullstörta en af
de pelare på hvilka kyrkan hvilar, hvarvid han förvandlades till sten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
