Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fans närmaste efterträdare, dödades vid Almarstäk. Detta anfall visade
nödvändigheten af att bättre försvara inloppet till Mälaren, der ett fäste troligen
kort härefter anlades på Stockholmen * l; här uppväxte småningom en stad,
som slutligen blef landets hufvudstad.
För härjande anfall af ryssar och kareler var äfven den svenska delen
af Finland utsatt, och vid ett sådant anfall skall biskop Henriks efterträdare
Rodulf hafva dödats. Den kristna kyrkan i Finland hade också i början stora
svårigheter att bekämpa, och i e*tt bref af 1171 (eller 1172) till de svenska
biskoparne och jarlen Gutorm klagar påfven, att finname, så ofta en
fiendt-lig här hotade dem, lofvade att hålla den kristna tron, men, så snart hären
borttågade, åter affollo, hvarför påfven uppmanar att förekomma detta genom
fästens besättande eller andra försigtighetsmått.
Närmare kännedom om förhållandet till Sverige vid denna
tid hafva vi väl icke, men att den finska församlingen
ej helt och hållet lemnats åt sig sjelf, synes emellertid
framgå deraf, att alla biskoparne under mer än hundra
år efter Henrik berättas vara komna från Sverige.
I ett annat bref, utfårdadt samtidigt med det
nyss-nämda, uppmanar påfven konungar, furstar och andra
kristne i alla de tre nordiska rikena att till
kristendomens försvar och utbredande företaga härtåg mot esterne
och andra hedningar i samma trakter; ett års aflat
lof-vas åt dem som tappert strida mot hedningarne och
fullständig syndaförlåtelse åt dem som falla i striden.
Yi finna ock före århundradets slut kraftiga från
Danmark och Sverige företagna försök att med vapen tvinga
Estlands och angränsande trakters invånare att
mottaga dopet och afstå från sitt sjöröfveri, som oroade
Nordens kuster och störde handeln på Östersjön.
Oaktadt Karl Sverkerssons parti åren närmast
44°* *:‘ ,k de“ h.e!‘?es bdd ?5^ efter hans död fått understöd från Danmark, der han*
?ale” Knifsta k^rkå, Vpland! son Sverker vistades under hela Knut Erikssons
rege-nu i statens historiska museum. ^ oaktadt jen danske konungens fiender rid
flere tillfällen funno tillflykt och hjelp i Sverige, omtalas dock inga
fiendtlig-heter mellan de båda rikena. Konung Knut stod äfven i godt förhållande
till Norge, med hvars konungahus både han och hans jarl Birger Brosa
voro befryndade.
Från Knut Erikssons tid omtalas den första af historien kända traktat
mellan Sverige och någon tysk furste. Traktaten, som rörde handelsförhållanden
mellan Sverige och Ltibeck, afslöts mellan konung Knut och hans jarl Birger
Brosa å ena sidan samt hertig Heinrich af Sachsen och Baiem å den andra.
nu drabbade Sigtuna hade en vendisk flotta är 1135 beredt den vid Sveriges vestre kust liggande,
men då till Norge hörande, vigtiga handelsstaden Knnghäll.
1 Stockholm betyder troligen detsamma som Stäkeholm, eller en genom pålverk skyddad holme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
