Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
later. Vi hafva äfven beslutit, att kyrkornas hus och jordar skola vara frj
från all tunga af kungliga utskylder.» Allt detta vk
väl, att Sverker for sin del ville medgifva kyrkans nå:
dessa af påfvarne redan långt förut fordrade vigtig
förmåner, men då man af de anförda orden dragit ia
slutsatsen, att den svenska kyrkan i och genom te.
bref redan nu verkligen kommit i fullt åtnjutande i
dessa under namn af det andliga frälse t1 kändatn*
heter, har man begått ett misstag. Först och fräns
väcker det uppmärksamhet, att så allmänna och
gen*ingripande stadganden äro inflickade i ett bref, som K:
en jemförelsevis obetydlig gåfva till en enskild kjra
Vidare lär oss en närmare bekantskap med
forhålk-dena, icke blott att konungen kvarken haft ratt ek
makt att ensam stifta en lag, hvarigenom en hel
L.-af landets invånare frikallats från skyldigheten att
sina brott (om andra mål är ej fråga) svara iuför de* •
männa domstolarna, utan äfven att ännu efter
Sverk-tid kyrkans män i detta fall varit underkastade den:
alla gällande lagen. Sä finna vi bland annat i den c
år 1200 nedskrifna äldre vestgötalagen uttryckligt
sti!-gadt i fråga om dråp, att »prest skall i bondelagen van
det vill säga vara underkastad den allmänna lagen. Yn *
varon af detta stadgande i den mot slutet af 1200-r^r
omarbetade vestgötalagen antyder emellertid en förändring, hvilket än-
444. Från början af det äldsta, till vår tid bevarade, i Sverige skrifna pergamentbref:
bekräftas af andra omständigheter som visa, att påfvarnes upprepade manin.’ 1 2
1 Frälse betyder frihet, af fräls, fri.
2 Brefvet, ntfärdadt något afåren 1164—1167, böljar sålunda: [In nomine sanrte et is:
niduc trinitatijs Ego Stephanus vpsalensis arch[iepiscopus no tum faeio isnp
sentibns quam futuris, qnod] dissensi o n e[m] nimis inhonestain d[iuqne protnru
. . .] (I den heliga och odelade treenighetens namn. Jag Stefan, erkebiskop i Ifpsala, tillb.:
gifver för så väl nu lefvandc som kommande, att den allt för skamliga och långvariga tvist .
Det är under detta bref som de fig. 447 och 449 afbildade sigillen hänga.
443. Den helige Henriks
bild i Skellefte kyrka. Från
1400-talét.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
