Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nionde svenske konungen af detta namn, kallats den elfte. Det är ej med
visshet kändt, af hvilka styrelsen egentligen fördes under hans minderårighet,
men de synas hafva gjort det utan kraft. Då norske konungen1 Håkon
Hå-konsson, för att straffa yermländingarne för det understöd de lemnat hans
motståndare, under den stränga vintern i böljan af år 1225 gjort ett infall i
Vermland, härjande och brännande flere härad, fick detta ske, utan att någon
upprättelse på länge kräfdes för sådant öfvervåld.
Konung Erik hade väl, ehuru ännu ett barn, blifvit »krönt redan före
slutet af juli 1224, och påfven hade genom en särskild i augusti 1225 utfärdad
bulla tagit honom och hans rike under sitt beskydd, men det oaktadt gjordes
snart försök att stöta honom från tronen, hvartill
förevändning torde hafva sökts ej blott i hans ungdom,
utan äfven deri, att han var af naturen vanlottad (han
läspade och haltade). En frände till konungen, Knut
Långe, gjorde uppror och besegrade Eriks här vid 456i 457, silfvermynt,
Olustra1 1229. Erik måste fly till Danmark, och Knut slagna för konung Erik
, , « , . , . , « .. Kuutsson eller Erik Eriks-
blef konung, eliuru hans regering synes hatva vant oro- son 2
lig. Åtminstone klagas år 1232 inför påfven öfver de
ständiga krigen, öfver mord, brand och plundring, hvaraf kyrkor, kloster och
klerker ledo, öfver penningutpressningar och allmän osäkerhet i landet.
Först efter Knuts död, 1234, kunde Erik komma tillbaka och återtaga sin
tron. Den verkliga makten utöfvades dock af jarlen, hvilkens embete nu
innehades af Ulf Fase. Denne, troligen samme Ulf som varit konung Knuts
jarl, tillhörde folkungaslägten, hvars inflytande var .i ständig tillväxt och hos
hvilken Erik nu sökte ett stöd. Sjelf tog han (1243 eller 1244) ur denna slägt
sin gemål Katarina, en dotter af den vid Gestilren fallne Folke jarls son Sune
och konung Sverker den yngres dotter Elin; derjemte gaf han
sin syster Ingeborg till äkta åt Birger Magnusson, hvilken
jemte sin broder Eskil, lagman i Vestergötland, var bland
folkungaslägtens och rikets mäktigaste män1 2 3.
Den finska kyrkan var fortfarande utsatt för sina
hedniska grannars anfall, hvilka påfven fåfängt sökt stäfja genom 458. Silfvermynt,
upprepade förbud mot all handel med ryssarne och de andra johan
^Sverkers-folk som oroade de kristne i Finland, i synnerhet mot all till- son.
försel till dem af lifsmedel och krigsförnödenheter. På framställning af den
svenske konungen befaller derför påfve Gregorius IX i början af 1230
Sveriges biskopar att förmå landets inbyggare till att af alla krafter söka
hämma karelernes, ingrernes och andra hedniska folks häijningar; ett par
1 Troligen en gård (sedan kallad Olstra) i Sundby socken i Södermanland, nära Eskilstuna.
Emedan namnet förekommer i dativformen Olustrom, har man i senare tid oriktigt skrifvit det
Olnström; än mer oriktigt är att söka slagfältet vid Alvastra.
2 Inskrift å det ena: E[ricvs] r[ex], och & det andra: Eric[vs] rex (konung Erik).
3 Rimkrönikan berättar, att Birger var född i Bjälbo (i Östergötland), och i senare tid kallas
han vanligen »Birger jarl till Bjälbo»; men hvarken han sjelf eller hans samtid har i någon till våra
dagar hevarad handling skrifvit honom så. Det samma gäller om lagman »Birger Persson till Finstad*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
