- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
418

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans förlorade rättigheter i Sverige. Detta försök hade dock, så vidt man vetT
inga följder, och troligen redan följande år skall konung Magnus hafva ingått
försvarsförbund med samma markgrefvar.

Sedan Valdemar på alla håll förgäfves sökt hjelp, måste han nu anse
sin sak förlorad. Redan i juni 1278 skrifver han sig »för detta konung af
Sverige», och mot slutet af Magnus1 regering kallar han sig på sitt sigill
endast »konungens af Sverige broder». Han hade då redan förlorat den frihet,
hvari han left de första tio åren efter sin tronafeägelse. Hans broder Bengt
och andra af rikets främsta män tillstyrka konung Magnus redan 1285 att för
den vanhederliga vandels skull Valdemar förde låta sätta honom i fängelse, och

1288 blef han insatt på Nyköpings hus.
Han öfverlefde alla sina bröder och dog
först 1302, den 26 december1. Hans son
Erik, hvilken efter konung Magnus1 död
suttit fängslad på Stockholms slott, der
han skall hafva blifvit liksom fadern väl
behandlad, frigafs efter Birgers kröning
1302 och tillbragte sedan sitt lif i Sverige
som enskild man. Under Magnus
Erikssons minderårighet var han medlem af
konungens råd.

Sedan Magnus blifvit ensam
her-skare i landet, kallade han sig »svea och
göta konung», hvilket hädanefter vardt
den vanliga konungatiteln i stallet för
»svea konung», som förut oftast
förekommit, om än den förra titeln någon
gång, såsom redan af Karl Sverkersson
och Knut Eriksson, begagnats.

Kort efter freden i Laholm utbröt
i Sverige ett farligt uppror under
ledning af den mäktige Johan Filipsson
och andra till folkungaätten hörande eller
med denna ätt befryndade herrar, hvilka voro förbittrade öfver den ynnest
Magnus visade utländska män. Då drottning Helvig och hennes fader grefve
Gerhard I af Holstein år 1278 vistades i Skara, anföllos de af de upproriska
herrarne, hvilka mördade den af konungen mycket gynnade danske riddaren
Ingemar och togo grefve Gerhard till fånge samt förde honom till
Ymse-borg. Drottningen måste söka skydd i ett kloster. Johan Filipsson
berättas också hafva strax derefter belägrat Jönköpings slott. Upproret var
farligt ej endast derför, att ledarne hörde till landets mäktigaste slagter, utan
äfven derför, att Magnus så kort efter Valdemars besegrande ännu ej kunde

1 Möjligen dog han dock redan 1301 efter vår räkning; det nya årets början räknades
nämligen vid denna tid vanligen från den första juldagen.

486. Höfvidsmannen för krigsknektarne vid
Kristi kors, från väggmålningarna i Yrigstads
kyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free