- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
443

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

återstående, hvilka ledo stor förlust och skingrades. Han lyckades sedan för
en kort tid afskära tillförseln till den här som böljat belägra Nyköpings
slott, men denna framgång räckte ej länge, ty Knut Porse tillfogade de
kunglige ett sådant nederlag, att en stor del af konungens danska och
tyska trupper flydde till Danmark. Birger lemnade nu sin son Magnus med
en besättning på Stegeborg och begaf sig med drottningen till Gotland,
livar-ifrån han utrustade en flotta för att komma det belägrade Stegeborg till
uuc^ättning, men flottan blef angripen i skärgården och alla skeppen
eröf-rade. En ny flotta afsändes då under Johan Brunkows anförande, men äfven
den föll i tiendernes händer, hvarvid Brunkow och flere af konungens
förnämsta anhängare togos till fångar samt fördes till Stockholm, der Brunkow
och några andra sedan afrättades på den sandås, som efter honom benämnes
Brunkeberg och som då var mera betydande än nu.

Oaktadt alla ansträngningar kunde man dock ej rädda hertigarue, öfver
hvilkas slutliga öde ett djupt mörker hvilar.

Att de lefde den 18 januari 1318, vet man
med säkerhet, emedan de då upprättade sitt
gemensamma testamente, hvilket ännu
finnes i behåll. Enligt en redan kort efter
deras död allmän sägen skulle de hafva
dött af hunger några dagar sedan konung
Birger sista gängen lemnade Nyköping, men
denna sägen torde likväl ej, åtminstone i
afseende på uppgiften om tiden för
her-tigarnes död, vara riktig, alldenstund Birger
måste hafva lemnat Nyköping i februari
eller mars, men hertigarne utan tvifvel lefde
till sommarn. Annu den 27 juni trodde
Eriks gemål, att han lefde, men under
loppet af följande månad måste hertigar nes död hafva blifvit känd, emedan båda
hertiginnorna den 1 augusti kalla sig enkor. Rimkrönikan berättar att,
sedan hertigarne dött och besättningen på Nyköpings slott blifvit bragt till
det yttersta, hertigarnes lik burits ut till de belägrande, som uppfordrats att
nedlägga vapen, sedan de nu ej längre hade något att kämpa för2. Men
belägringen bedrefs i stället med så mycket större ifver, och slottet måste
slutligen gifva sig (den 15 augusti), hvarefter det nedrefs i grund.

Nu kunde det hertigliga partiet rikta alla sina krafter mot Stegeborg,
som ock snart genom hunger tvangs att gifva sig, hvarvid Magnus Birgersson
blef fånge, sedan han skall hafva erhållit edlig försäkran att icke skadas till
lif eller lem. Nästan hela Sverige var nu förloradt för konung Birger. 1

1 S[igillvra] Mathei filii Ketelmvndi (Mattias KettilmuncUsons sigill). Xamnct skrifves
annars vanligen Mattias. Förut hade han fört ett annat vapen (två snedbjelkar).

7 Erik och Valdemar begrofvos i Stockholms stadskyrka (den nuvarande Storkyrkan); Eriks
iik fördes dock 1322 till Upsala domkyrka.

505. Mattias Kcttilmundssons sigill*.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free