Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste nämligen ihågkomma, att delningen ej var gjord för en kort tid, utan
hertigarnes län voro ärftliga och deras sjelfständighet så godt som obegränsad.
Men nu, liksom vid de andra tillfällen, då Sverige varit nära att styckas,
räddades det på ett underbart sätt från den undergång som sannolikt blifvit
styckningens följd.
Konung Birgers fel voro visserligen stora, men hans bröders voro ej
mindre, och likväl har man länge velat kasta nästan all skuld på konungen.
Orsaken härtill har ej blott varit, att hertigarnes sorgliga slut väckt
medlidande, utan än mer att rimkrönikan, den bäst kända källan för denna tids
historia, tydligen är skrifven af en bland hertig Eriks varmaste anhängare
och derfor har framstält denne i en så fördelaktig dager som möjligt.
För ett rättvist bedömande af Birger och hans bröder böra vi emellertid
ej förgäta deras ungdom och det exempel deras fader gifvit. När striden
mellan konungen och hertigarne första gången kom till utbrott, var den
äldste af dem knapt 24 ocb den yngste troligen föga mer än 20 år
gammal ; och i det föredöme Magnus Ladulås gifvit, då han stötte sin broder från
tronen, låg för hans yngre söner en blott allt för stark frestelse att försöka
detsamma mot deras broder.
Magnus Eriksson. — Från valet till digerdöden, 1319—1350.
Magnus Eriksson blir konnng i Norge ocb Sverige (1319). — Unionsakten. — Förmyndarregeringen. —
Hertiginnan Ingeborg. — Knnt Porse. — Rådets förening i 8kara (1322). — Fejd med Knnt Forse. — Fred
med Ryssland 1 Nöteborg (1323). — Magnus blir myndig och förvirfvar Skåne (1332). — TrXldomen afskaffad.
— Drottning Blanche. — Konnng Valdemar af Danmark afstår Skåne (1343). — Unionens upplösning. — Krig
med Ryssland (1348). — Digerdöden (1350).
Den 8 maj 1319 afled konung Håkon, och enligt den af honom ändrade
tronföljdsordningen ärfdes Norges krona af hans unge dotterson Magnus
Eriksson, hvilken äfven stod närmast till och snart uppsteg på den svenska
tronen, då den fångne Magnus Birgersson, ehuru redan långt förut vald och
hyllad till Sveriges konung, ej längre kom i fråga såsom sin fördrifne faders
efterträdare. Härigenom blefvo Sverige och Norge för första gången förenade
under en konung.
För att underhandla om de bestämmelser, som den väntade
personalunionen mellan rikena gjorde nödvändiga, skyndade Magnus’ moder,
hertiginnan Ingeborg, och sju svenska rådsherrar till Oslo, och här afslöts i slutet
af juni 1319 den första unionsakten i Norden, enligt hvilken Magnus skulle
inom viss, kort tid tagas till konung äfven öfver Svea och Göta rike.
Der-jemte öfverenskom man, att konungen skulle skiftevis uppehålla sig i Sverige
och Norge, men alltid lika länge i det ena riket som i det andra; att
intetdera rikets män skulle följa honom längre än till gränsen; samt att båda
länderna skulle ömsesidigt understödja hvarandra. Båda rikeua voro således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
