- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
465

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningom synes konungen genom sin egenskap att vara fridens högste’ vårdare
hafva erhållit domsrätt, tills han slutligen betraktades såsom af Gud
haf-vande högsta domen öfver alla domare. De, som på hundarets eller häradets
ting ledde förhandlingarna, kallades i Svealänderna domare och i Götaländerna
häradshöfdingar, hvilket sist nämda uttryck dock slutligen blef det allmänna.
Efter småkonungarnes försvinnande blef en lagman ordförande på landskapets
ting1. Alla dessa domare valdes i böljan af tinget sjelft, men småningom
fick konungen inflytande på tillsättandet både af lagmän och häradshöfdingar.
Tingen höllos ännu under bar himmel, stundom vid någon stor hög, från
hvilken den talande lätt kunde höras1 2. En nämd, motsvarande vår tids jury
mer än den nu varande häradsnämden, pröfvade bevisningen, friade eller fålde.
Bevisningen åstadkoms mindre genom vitnen än genom »gudsdom» (jernbord),
envig eller ed af käranden och svaranden samt af andra som svuro med denne
(»edgärdsmän»)3. fläradshöfdingen eller lagmannen egde endast att tillämpa
lagen på det särskilda, af nämden pröfvade fallet. Från häradets ting kunde
vädjas till landsting och derifrån till konungen, som, äfven med nämd4, dömde
på räfste- eller rättareting; högre domstol kunde dock omedelbart upptaga ett
mål, som ej förut varit före vid en lägre. Emedan konungen ej sjelf kunde
afgöra alla till honom hänskjutna mål, förordnade han ofta drotseten,
lagmannen eller någon annan att i sitt ställe hålla konungsräfst och döma
konungsdom. Konungen dömde stundom äfven utan nämd och utom den
lagsaga dit målsegandena hörde, antingen ensam eller med sitt råd.

Förvaltningen af byns, häradets och landskapets angelägenheter var
ursprungligen en ren kommunalförvaltning, ehuru konungen med tiden genom
sina länsmän, fogdar och andra tjenstemän utöfvade ett allt större inflytande
derpå. De få ärenden, som voro gemensamma för hela riket, afhandlades ej
omedelbart af konungen med ombud från alla landskapen, så vida man ej vill
betrakta rådets medlemmar såsom sådana, utan särskildt å hvaije landsting.
Några centrala embetsverk funnos ej ännu, och man kan ej under hela denna
period tala om någon hufvudstad, utan konungen reste ständigt omkring i
landets olika delar för att skipa lag och uppfylla sina öfriga pligter.

I alla frågor som afgjordes på tingen deltogo personligen alla dertill
berättigade män, som kunde och ville infinna sig, och endast i mycket fä
fäll hade de mot slutet af det tidskifte vi nu betrakta öfverlåtit sin rätt
åt ombud. En böljande representation för hela riket fans endast vid konunga-

1 Om lagmansdömcna eller lagsagorna, se andra delen, s. 115 o. f. Uplands landsting kallades
»allshärjarting» (hela härens ting) och Vestergötlands »alla götars ting». — Gotland hade ingen
lagman och kallades ej lagsaga.

2 Ännu från år 1392 finnes ett dombref, utfärdadt å Gornnda hundares, nu Sieride härad>,
»ting vid Anunda hög», en mycket stor under detta namn ännu känd hög i Badelunda socken.
Vc9tmnnland. (Vid högen står en runsten, rest åt »Annnds broder»).

3 Antalet af de medsvärjande var stort, vanligen en, två eller tre tolfler. — Annu i den
äldre vestgötalagen finnes ett edsformular af hedniskt ursprung, der »gudarne», cj »Gud» åberopas.

4 Konungsnäinden, tolf män i hvarje lagsaga, hade i vissa fall en sjelfständig verksamhet och
dömde i konungeus ställe, utan att han eller någon å hans vägnar var närvarande.

Sveriges historia. I. ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free