- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
474

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så skedde, men kostnaderna härför stego till mer än 5000 kronor, ehuru
riddaren ej ville mottaga någon ersättning för sin möda.

Betalningsmedel voro icke endast guld och silfver, myntadt eller
omyn-tadt, utan äfven andra »värdöreu», såsom koppar, jern, kreatur, vadmal, lärft
och dylikt. Tillgången på ädla metaller var nämligen ej tillräcklig, hvarför
man i många fall var lagligen berättigad att erlägga betalningen med varor.
Den vanliga värdemätaren var dock silfver efter vigt. Vigtenheten var mark
(«. 312). En mark (211 gram), som var helt nära ett halft skålpund,
delades i åtta ören, ett öre i tre örtugar och en örtug i åtta penningar.
Markens vigt i olika delar af landet var dock ej alldeles densamma. I
Stockholm var den något, ehuru obetydligt större än i Skara; dessutom talas

om Upsala och Lödöse
vigt. Äfven kölnisk vigt
begagnades ofta; en mark
kölnisk vigt var 234 gram.

Emedan ett mynt
egentligen är ett stycke
afvägdt silfver, för hvars
riktiga vigt och
silfver-halt stämpeln med
konungens namn och bild skall
vara en borgen, blef vårt
äldsta myntsystem
detsamma som vigtsystemet; först
efter medeltidens slut
inträder en skilnad, då deu
främmande dalern blir en
ny svensk myutenhet. I
början var det således
likgiltigt, om man betalade
en mark i myntadt eller
omyntad t silfver. Men då
konungarne snart läto slå mynt, som ej var så tungt som det borde vara, ej
heller af så god halt som det vanliga silfret, och då denna olikhet lätt blef
känd, uppkom en skilnad mellan en vägd mark »rent» silfver och en i
penningar uppräknad mark, hvilken skilnad genom myntets fortsatta försämring
blef allt större1 2.

1 Inskrift: [Ang]elv9 domi ni nvnciavit Marie (Herrens engel helsade Maria).

2 Vid slutet af 1200-talet, den äldsta tid, för hvilken detta förhållande Ur med säkerhet
kundt, var en mark silfver redan lika med tre eller fyra mark penningar; under förra hälften af
1300-talet vanligen lika med fem och uuder senare hälften af samma århundrade med sex eller sex
och en half mark penningar. Under 1400-talet blef myntet slutligeu så dåligt, att vid århundradets
slut tio myntmarker motsvarade en mark silfver. — En mark eller 50 ort »rent silfver» är nu viird
30 kronor; med rent silfver menades nämligen sådant af omkring 95 procents halt. Men
emedan en jemförelse af prisen på kreatur, säd och andra vigtiga varor under förra hälften af 1300-

522. Öfre venstra hörnet af altarprydnaden från Broddetorp1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free