Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifte sig med lagmannen i Nerike Ulf Gudmarsson, med hvilken hon bodde
på Ulfåsa i Östergötland. Efter hans död (1344) lemnade hon Sverige 1349
för att ej mera lefvande återvända hit. För hennes i flere afseenden djupt
ingripande verksamhet, som egentligen infaller under de sista tjugufem åren
af hennes lefnad, redogöres i andra delen af detta verk (s. 74 o. f.).
Genom Birgittas försorg skall en del af Bibeln (troligen endast de fem
Moseböckerna) hafva för första gången öfversatts på svenska, mot midten af
1300-talet. Samtidigt eller kort derförut öfverfördes iifven till vårt språk tre
större romantiska dikter: Herr Ivan Lejonriddaren (eller Ivan och
Ga-vian), Hertig Fredrik af Normandie samt Flores och Blanzeflor1.
Versslag och rim i dem, liksom i rimkrönikan,
äro ej längre de för Nordens forntid utmärkande
(s. 3ö8), utan de samma som i främmande länder
vid denna tid voro i bruk.
Några af de folkvisor, som ännu lefva på
folkets läppar, anses härstamma från medel tiden,,
möjligen ända från det tidskifte vi nu betrakta.
Det svenska språket var visserligen ej så
undertryckt af det latinska, som fallet var i flere
andra länder, men det senare användes dock så
allmänt och vid sådana tillfällen, att stor
olägenhet måste hafva uppkommit deraf. På latin sjöngs
mässan, hvarigenom den blef obegriplig för
menige man, och ej ens presterne torde alltid hafva
förstått hvad de sjöngo och läste; på latin äro
ända till början af 1300-talet alla offentliga
handlingar, alla dombref, alla köpebref och
testamenten skrifna. Vid midten af 1300-talet
inträder dock en förbättring häruti, i det att många
530. Grafsten från österplana kyrko- sådana handlingar då skrefvos på svenska1 2.
gård, \ estergotland. Med kristendomen hade bättre skrifmaterial
införts i Sverige. Man hade nu pergament3 och bokstäfver. Runorna
användes likväl ännu, och på Gotland samt i vissa aflägsna bygder öfverlefde deras
bruk medeltiden4. *
1 Enligt en troligen oriktig uppgift skalle de blifvit öfvers&tta till svenska på föranstaltande
af den norska drottningen Eufemia, moder till hertig Eriks gemål Ingeborg. Dessa »Enfemiavisor»
äro ursprungligen öfversatta från franska och tyska, möjligen först på norska.
2 En stor fördel var emellertid, att alla lagarna voro skrifna på svenska. — I Norge hado
landets språk alltid användts vida mer än i Sverige till handlingar och bref som rörde lekmännen.
3 Pergamentet, särskildt beredt kalfskinn, var dyrt. Ar 1331 kostade ett sådant skinn 2 örtugar
(omkring 7 kronor). Samma år säges uttryckligen, att papper icke fans i Skåne, och således väl
ej heller i det egentliga Sverige. Det äldsta nu kända prof på papperets användning hos oss är
ock från tiden omkring år 1345.
4 På några gfafstenar från Vestergötland finnes först en inskrift med runor och sedan samma
inskrift, ord för ord lika, med latinska bokstäfver (men liksom runinskriften på svenska); dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
