Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi liafva i det foregående anfört flere prof på de bildande
konsternas alster från medeltidens äldre del. Det var främmande praktväxter
omplanterade i svensk jord, hvarför den svenska konsten under medeltiden föga
skiljer sig från
konsten i andra
till den
romerskkatolska kyrkan
hörande länder.
Den konststil,
SOm i sist nårnda 531. Snidad ekstock, som suttit under takfoten på utsidan af Vrigstads
länder var den rå- kyrka, Småland.
dande, då kristendomen vann fast fot i Sverige, plägar nu kallas den
romanska. Det mest i ögonen fallande draget hos den romanska bygnadskonsten är
rundbågen i hvalf, fönster och portaler. Under
förra hälften af 1200-talet börjar emellertid
spetsbågen allt mer att användas, och efter en temligen
lång öfvergångstid framträder (omkring 1300) äfven
hos oss den i norra Frankrike utvecklade rika och
praktfulla, på spetsbågens genomförda användande
grundade gotiska stilen, som sedan förblef den
allena herskande, till dess vid reformationstiden
en helt ny riktning inom konsten gör sig gällande,
renässansen.
Få, konstnärsnamn möta oss i Sverige under
medeltidens första del, och om man någon gång
finner ett namn, vet man likväl intet om
mannen. Smyckandet af Herrans tempel, ej konstnärens
ära, var hufvudsak. Så mycket se vi emellertid,
att åtminstone flertalet af konstens utöfvare varit
kyrkans eller klostrets män.
Väl föreskrefs det i cisterciensemes stadgar, att
klosterkyrkorna skulle vara så enkla som möjligt,
men intet hindrade bröderne att med målningar pryda närliggande kyrkor. I
närheten af Nydala kloster hafva ock två för ej länge sedan rifna kyrkor,
Vrigstads (fig. 485—487) och Hjelmseryds, haft vackra målningar från
1200-talet. Då cisterciensermunkarne först hitkommo från Frankrike och ständigt
underhöllo förbindelser med stamklostret i detta land, kunna vi ej undra öfver
att i de nämda målningarna finna påminnelser om den samtida franska
konsten. Vackra prof på målningar från förra hälften af 1300-talet ses ännu i
Råda kyrka, Vermland (fig. 506).
stenar synas tillhöra 1100-talet. — I inskrifter från denna och följande tid betecknas a vanligen
med 4 och æ (*) med + ; 0 med 4 och « (ö) med 4% Prof på runornas användning under
medeltiden ses s. 366, 368, 403, 480 och 481.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
