Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lefnadssätt och seder.
Samhällsklasser. — Riddare. — Sköldemärken. —’ Lefnadssittet. — Boningar. — Klldedrägt. — Vapen.
— Förordning mot öfverflöd. — Rimkrönikans skildring af konung Birgers bröllop.
Vi hafva sett, att samhällsklasserna under medeltidens första
århundraden började allt skarpare skilja sig från hvarandra och framträda såsom
skilda stånd, om än bonden och frälsemannen ännu voro lika inför lagen,
och endast de andlige innehade
en undantagsställning i detta
af-seende. Bland de verldsliga
stormännen framträda under
1200-talet riddarne såsom de
förnämsta. Inga andra lekmän
kallades »herrar» och endast
rid-darnes hustrur hette »fruar». Ej
blott konungen, utan äfven hvarje
annan riddare kunde gifva
riddar-slaget, hvilket skedde med stor
högtidlighet2. Nära riddarne i
anseende stodo svennerne
(sven-ner »a vapn») eller väpnarne.
Emedan hjelmen dolde den
fullrustade ryttarens anletsdrag,
målade .man på skölden
igenkän-ningstecken3, hvaraf de adliga
sköldemärkena (»vapnen») upp*
kommo, hvilka äfven insattes å
sigillen4. Vanligen tog sonen
faderns sköldemärke, men stundom tog han moderns eller valde sig ett eget.
Någon gång finna vi samme man vid olika tider föra olika sköldemärken
(till exempel Mattias Kettilmundsson, se fig. 505). Småningom stadgade sig
dock det bruket, att alla medlemmar af samma slägt förde samma vapen.
533. Bild af den helige
Olof (i trä), fråu Bollnäs
kyrka i Helsiugland.
Ku i Enångers kyrka.
534.
Abbot, efter ett svenskt
sigill.
1 I medeltidens handlingar betecknar »herr Birger Petersson» en riddare, »Birger Petersson»
en annan frälseman och »Birger i Tuna» en bonde, under det att »herr Birger i Tuna» är
kyrkoherden i denna socken. — Standom är moderns, ej faderns namn angifvet, såsom till exempel
»Håkan Ingeborgsson» (och »Svend Estridsen»), vanligen val emedan modern varit af förnämare börd.
* Det i främmande land under korstågens tid utbildade riddarväsendet infördes, så vidt nu
kända handlingar visa, ej i Sverige förrän under senare hälften af 1200-talet, och det första
rid-darslaget i vårt land omtalas under Magnus Ladulås’ tid. Då man i anledning häraf räknat den
svenska serafimerordens ålder från år 1285, beror detta emellertid på ett misstag. — Flere svenskar
ingingo äfven i utlandets andliga riddarordnar, och i Eskilstuna fans ett munkkloster af
johanniter-orden, hvarjemte Arsta i Osterhaningc socken på Södertörn samt Sandemar och flere andra gårdar
tillhörde den tyska orden i Livland; Arsta var säte för en dess »kumpthur» eller kommendör.
3 Redan å »tapeten i Bayeux» (s. 282) ses målade bilder på flere sköldar.
4 Dessa begagnades i stället för egeuhändiga namnunderskrifter, emedan mycket få lekmän
kande skrifva. Ännu vid medeltidens slut kuude ej ens alla riksråd läsa och skrifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
