Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Använda källor till första delen af Sveriges
historia.
HEDNATIDEN.
De för en närmare kännedom om denna tid vigtigaste arbetena äro redan på sina ställen
anförda. Jfräfven Bibliographic de l’archcologie préhistorique de la Suéde pendant le XIX:e siécle,
par O. Montelius (1875) och dess forts, i Svenska fornminnesföreningens tidskrift, h. 8 o. f.
MEDELTIDEN.
Utgifna källskrifter.
Svenskt diplomatarium, utg. af J. G. Liljegren och B. E. Hildebrand. D. 1—5. Åren 817—
1347 (1829—1865). Samt Svenska sigiller från medeltiden, utgifna af B. E. Hildebrand.
B. 1. Åren 1164—1350 (1862—1867).
Sveriges traktater med främmaude magter jemte andra dit hörande handlingar, ntgifne af O. S.
Rydberg. D. 1. Åren 822—1335 (1877).
Scriptore8 rerum svecicarum medii ævi. T. I—III (1818—1876).
Samling af Sveriges gamla lagar. Utg. af II. S. Collin och C. J. Schlyter. B. 1—13 (1827—1877).
Svenska medeltidens rimkrönikor. Utg. af G. E. Klemming. D. 1. Gamla eller
Erikskröni-kan (1865).
Pavelige nuntiers regnskabs- og dagböger, förte under tiende-opkrævningen i Norden 1282—1334.
Utg. af P. A. Munch (1864).
Saxonis Grammatici Historia danica. Utg.’af P. E. Muller (1839).
Snorre Sturlasson, Heimskringla. Utg. af C. R. Unger (1864—1868). — Öfvers. af H.
Hildebrand (1869—1871).
Islenzkir annalar sive annales islandici ab anno Ckristi 803 ad annum 1430 (1847).
Vigtigare bearbetningar af källskrifterna.
Ericu8 Olai, Historia svecorvm gothorvmqvc. Ulg. af J. Messcnius (1615).
Olai Pctri Svenska krönika. Utg. af G. E. Klemming (1860).
Lngerbring, S., Svea rikes historia ifrän de äldsta tider till de närvarande. D.2—3 (1773—1776).
Geijer, E. G., Svenska folkets historia. D. 1 (sista uppl. 1876).
Strinuholm, A. M., Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider. B. 3—5(1834—1854).
Reuterdahl, H., Svenska kyrkans historia. B. 1—2 (1848—1850).
Maurer, K., Die bekehrung des norwegischen stommes zum christenthume. B. 1—2 (1855—1856).
Muncb, P. A., Det norske folks historie. D. 2—4 och andcu hovedafdeling, d. 1 (1855—1862).
Rättelser ooh tillägg till första delen.
S. 27, r. 17, 82 (ej 34); — s. 84, r. 2, Bohuslän (ej Småland); — 8. 66, r. 42, 9 (ej 3); — s. 803, not 1:
Inskriften å runstenen i Grtpsbolms slott är här återgifven 1 eåligbet med professor C. Säves tolkning i
Nordisk universitetstidskrift, 3:e årg., haft. 4, s. 117, not 1. Slutet torde dock böralä6as: Thair
fauru tri [n ] k i 1 [i ]k fiari at kuli (eller gnlli) auk austarla [ajrui kafu (eller gafu); tuu
aunarla i Sarklanti (De foro modigt fjerran efter guld och i östern åt örnen g&fvo; dogo söderut i
Särkland). Jemför Svend Grundtvig, Om Nordens gamle literatur, s- 104. »Gifva ät örnen»,
nämligen fallna fienders lik till föda, var ett i det gamla skaldespråket vauligt uttryck. — S. 303, not 2, runa[rj
rista (ej runa rista).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
