Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett ljud, oaktat han stred emot av alla krafter, tills han kände,
att han hölls omfamnad av en man med jättelika krafter. Då
emellertid Falköga för att förklara det förefallna, lät björnhuvudet
falla till sidan och visade indianen sitt eget barska
anlete, blev denne så överraskad, att han ej kunde undertrycka ett
förvånat "hugh".
"Nu kan du således åter begagna din tunga!" sade Falköga,
"men vänta litet! På det att du ej skall begagna den till vår
skada, är det nog bäst, att jag stoppar till munnen på dig!"
Utan många omständigheter, ty det var ingen tid att förlora
– tog Falköga fatt med detta arbete. Sedan han satt en kavle
i munnen på indianen, var denne oskadliggjord.
"Hur har skurken kommit hitin?" frågade den käcke spejaren,
sedan han slutat sitt förehavande. "Det har icke passerat
en själ förbi mig, sedan ni lämnade mig."
Duncan pekade på den av Magua tillbommade dörren.
"På den vägen kunna vi icke komma ut", sade Falköga. "Tag
flickan på armen, ty ni måste försöka att komma ut i
skogen genom den andra utgången. Svep henne väl i den här
indiandräkten och kom ihåg, att ni måste dölja hennes fina
gestalt sorgfälligt. Så där ja! Följ nu mig och var icke rädd!"
Med den vanmäktiga Alice på armen följde Duncan efter
vägvisaren. De gingo tillbaka genom hålan, där den sjuka låg,
och vandrade snabbt genom klippkorridoren mot utgången. Då
de närmade sig dörren, kunde de förstå av det sorl, som hördes
därutanför, att den döende kvinnans vänner och släktingar hade
samlat sig därstädes.
"Här törs jag icke öppna mina läppar, major, ty min engelska
skulle ögonblickligen röja mig för packet. Säg dem därför, att
vi spärrat den onde anden inne i hålan och skola föra den sjuka
kvinnan ut i skogen, för att söka upp styrkande örter till henne.
Ni måste uppbjuda all er förmåga, ty det här är ej något
lekverk.
Dörren öppnades på glänt utifrån och detta förstummade
spejarens anvisningar. Med ett vilt brummande kastade han
dörren på vid gavel och vacklade framför Duncan, som följde
honom tätt i hälarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
