Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknades Magua. Man ropade på honom och undrade på, att
han ej blev synlig. Till slut sände man ett bud, för att
uppsöka honom.
Under tiden fingo några unga krigare order att genomsöka
den närmaste buskskogen, för att finna ett spår av de flyende
och giva akt på de närmaste grannarna, delawarerna. Kvinnor
och barn sprungo fram och tillbaka och hela lägret erbjöd ett
skådespel av den största förvirring. Dessa tecken till oordning
upphörde dock snart och innan en kvarts timme förlupit, voro
de äldste och mest utmärkta krigarna församlade i rådshyddan.
Snart nog återvände en strövkår, medförande trollkarlen,
som Falköga berövat björnskinnet. Hans berättelse och
meddelandet från den indian, som fört Heyward till den sjuka
kvinnan, gåvo indianerna en ledning för de efterforskningar de hade
att anställa. Tio av de visaste och modigaste hövdingarna
sändes in i hålan, där de funno den sjuka kvinnan död. Strax
därpå kom en mörk gestalt rullande in till dem från sidorummet
och reste sig upp så mycket, att de kunde urskilja Maguas vilda,
av raseri förvridna ansikte. Ett allmänt rop av förvåning följde
på denna upptäckt och flera knivar kommo strax i verksamhet
för att befria hövdingens bundna lemmar. Magua reste sig från
marken och skakade på sig som ett lejon, vilket drager ut på
rov. Utan att säga ett ord, famlade han med handen
krampaktigt om handtaget på sin kniv, och hans ögon irrade omkring,
sökande ett föremål, på vilket han kunde släcka sin hämndtörst,
Lyckligtvis voro alla den uppbragte hövdingens fiender i
säkerhet. Hade de i detta ögonblick varit i hans våld, hade
deras död varit säker. Men då hans blick endast föll på
vännernas ansikten, skar han tänder och bekämpade det raseri, som
han ej kunde låta komma till utbrott. De närvarande sågo hans
mäktiga vrede och för att lugna honom, tog den äldste
hövdingen till ordet och sade:
"Har min vän funnit en fiende, så nämn honom, så att
huronerna kunna taga hämnd."
"Delawaren skall dö!" röt Magua med ljungande blickar.
Det uppstod en kort, förlägen paus.
"Mohikanen är snabbfotad och springer långt", svarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
