Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan detta beslut fattats, upplöstes församlingen och Magua
begav sig in i sin hydda för att i nattens stillhet grubbla
över sina fienders tillintetgörande, men innan dagen grydde,
inträdde tjugo beväpnade krigare till honom och uppfordrade
honom att anträda färden och bliva deras anförare. Magua
reste sig då och lämnade i spetsen för krigarna lägret, för att
begiva sig till delawarerna.
De delawarer, som bodde så nära huronerna, räknade i sina
led ungefär lika många krigare som de senare. De voro allierade
med fransmännen, men hade vägrat sitt bistånd, då Montcalm
drog ut, för att belägra Fort William Henry. Då de upprepade
gånger uppmanades att deltaga i fälttåget, svarade de med
indiansk korthet, att "deras stridsyxor voro slöa" och att "de
behövde tid att slipa dem". Montcalm lät sig nöjas med detta
svar, enär han hellre ville hava en overksam vän än att genom
stränga mått och steg förvandla honom till en fiende.
Den morgon, då Magua anträdde tåget, sken solen i delawarernas
läger på ett folk, som var i livligaste rörelse.
Kvinnorna ilade från hydda till hydda och viskade hastigt och
hemlighetsfullt med varandra. Krigarna stodo samlade i
grupper och växlade betydelsefulla ord och tecken. Jaktredskap
låg i mängd mellan hyddorna, men ingen redde sig till att
begagna dem. Däremot undersökte många krigare sina vapen
med en omsorg, varav man kunde sluta, att de snart skulle
prövas i allvarlig kamp. Stundom fastades alla blickar på en
stor hydda mitt i byn, som om den inneslöte föremålet för allas
hemliga tankar.
Plötsligt visade sig vid byns yttersta gräns en obeväpnad
man. Så snart han kunde ses av delawarerna, blev han stående
och gjorde vänskapliga tecken, som besvarades med ett sakta
välkomstmummel. Strax lämnade mannen sin plats och trädde
med tillbakadragen värdighet in i kretsen av hyddorna.
Aktningsfullt hälsade han krigarna, då han gick förbi dem, och
stannade först, då han uppnått en grupp av de mest ansedda
hövdingarna. Delawarerna igenkände nu i honom huronhövdingen Magua.
Hans mottagande var tyst, värdigt och avmätt. Efter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
