Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stränder; men sina käraste barn gav han de stora kuststräckorna
invid det oändliga havet. Känna mina bröder namnet på detta
folk?"
"Det var lennaperna", ropade flera stämmor samtidigt.
"Ja, det var lennaperna, lenni-lennaperna", fortsatte Magua,
i det han böjde huvudet, liksom han intagits av vördnad över
stammens forna stolthet. "Aldrig dolde solen sig för deras
blickar; den stod upp för dem i det salta vattnet och gick ned
i sötvattnet. Men skall jag stå här och berätta för eder, ett vist
folk, om edra gamla forntidssägner? Skall jag påminna er om
lidna orättvisor, påminna om edra bedrifter, om er gamla
storhet, om er heder, er lycka, edra förluster, edra nederlag, er
olycka? Är det ingen bland er som har bevittnat allt och kan
intyga, att jag talar sanning? Jag tiger; min tunga är stum,
ty mitt hjärta är av bly. Låt mig höra!"
Magua teg, och allas blickar riktades på den ärevördige
Tamenund. Denne gjorde en ansträngning för att resa sig, och
hans ledsagare understödde honom härvid.
"Vem kallar på lennapernas barn?" frågade han med en
djup strupton, som endast var möjlig att höra, genom den
andlösa tystnad som härskade. Vem är det som talar om flydda
tider? Vem talar till delawarerna om en lycklig ställning, som
redan länge sedan är förbi?"
"En wyandat gör det", sade Magua, i det han trädde
närmare den gamle; "Tamenunds vän."
"En vän?" sporde den gamle hövdingen med rynkade
ögonbryn. "Äro mingoerna jordens herrar? Vad är det som kan
föra en huron hit?"
"Han är kommen för att kräva rättvisa", svarade Magua.
Hans fångar uppehålla sig hos hans broder och han fordrar
sin egendom tillbaka."
Tamenund vände sig till den ene av de hövdingar, på vilken
han stödde sig och lät denne avgiva en kort berättelse över det
timade. Därpå såg han skarpt på Magua och sade dröjande:
"Den store anden har ålagt oss att vara rättvisa. Giv främlingen
något att äta, mina barn, och tag sedan vad dig tillhör
och gå din väg!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
