Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2) En kvinnlig förkämpe: Anne Charlotte Edgren-Leffler, hertiginna af Cajanello
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saker, hvilka äro ganska vågade för att vara skrifna af en
ung dam år 1880, saker, hvilka visserligen äro ganska
pikanta, men som åter måste tagas tillbaka inför den högt
ärade publiken, på det att man vid uppförandet må kunna
säga: slutet godt, allting godt. — Och plötsligt slå sig alla —
i detta pietismens och de plötsliga omvändelsernas land —
för sitt bröst och bekänna sina synder. Borgmästaren
ångrar, att han varit så själfvisk att göra älfvan till sin
hustru; hans mor ångrar, att hon älskat sin son mer än
sin sonhustru, älfvan ångrar, att hon varit nära att låta
förleda sig till att älska; baronens syster, som stycket igenom
hållit kärlekens och frihetens fana högt, ångrar så där i all
allmänhet utan att närmare motivera sin ånger. Allt återgår
till det tidigare tillståndet och Undine stannar i ankdammen!
Med detta för Gud och människor välbehagliga slut
upplefde »Älfvan» många föreställningar.
Men för mig framställer sig den frågan: slutade stycket
verkligen ursprungligen så där? Eller slutade det möjligen
icke fullt så konvenansmässigt, och har kanske fru Edgren
måst bekväma sig till detta uppstyltade slut blott för att
få se sitt arbete tryckt och uppfördt? Hvad skulle hon
väl annat göra? Hon, den ensamt stående kvinnan, kunde
icke göra uppror mot den offentliga moralen. Hellre mot
allting annat, blott icke mot den offentliga moralen! Ty
då skulle hon af den blifvit bragt till tystnad och hvilka
möjligheter skulle hon i så fall haft kvar för att komma
ur trångmålet? Grundtonen, som går genom detta stycke,
är en längtan bort från den svenska vintern, ut ur det
långvariga mörkret, ut från pladdret i kakelugnsvrån till
en friskare luft, till det varma och soliga södern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
