- Project Runeberg -  Kvinnor. Sex tidspsykologiska porträtt /
71

(1895) [MARC] Author: Laura Mohr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3) Den moderna kvinnan på scenen: Eleonora Duse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och logiken litande skolästetiken — skådespelarkonstens
befastade borg — detta dofva, mörka och hemlighetsfulla,
i hvilket hon sfcrider fram lik en sömngångerska, förlänar
åt hennes innerlighet dess bleka färger och den djupa,
vibrerande resonansen. Det finns hos henne någonting
skyggt, en stämning, som, på ett nästan vidskepligt sätt,
är afvogt sinnad mot alla gälla, skrikande toner och som
ger sig uttryck, icke blott i hennes spel utan äfven i
hennes klädsel.

Liksom Eleonora Duse alltid blott spelar ur sin egen
själ, så ger hon äfven alltid i sina roller endast sin egen
kropp. I alla roller, i hvilka jag sett henne, hade hon blott
en enda mask — sitt eget ansikte. Det, som då fick lif
i dessa drag, de rörelser, som röjde sig på dessa kinder
med de djupa linjerna, kring denna klagande mun, i dessa
insjunkna, uttrycksfulla ögon med sina tunga, nedtyngda
ögonlock, det var rollens karakter. Hennes ögonbryn
för-blefvo alltjämt samma svarta, breda bågar, hennes hår
forblef städse detta en italienskas vågiga, glänsande svarta
hår, uppsatt i en enkel knut, ibland fäst litet högre upp,
ibland åter en smula längre ned, och från hvars framhår
ständigt under styckets gång två halflånga hårtestar löste
sig, hvilka hon jämt och ständigt strök bort från pannan
med sina bleka, litet knotiga nervösa händer, liksom om
hvarje häftig sinnesrörelse förorsakade henne hufvudvärk,
så att hon måste försöka jaga bort den.

På hennes matthvita hud, på hennes kläder såg man
aldrig något smycke, och magerheten af hennes hals och
nacke, som således icke alls mildrades genom någon
prydnad, erhöll därigenom någonting rörande. Hennes medel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:45:45 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mohrkstp/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free