- Project Runeberg -  Kvinnor. Sex tidspsykologiska porträtt /
82

(1895) [MARC] Author: Laura Mohr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3) Den moderna kvinnan på scenen: Eleonora Duse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dam, enkel äfven i sin klädsel, en kvinna, som varit
lycklig, bär sin lycka inom sig och är god. Det sätt, hvarpå
hon sedan mottager den unga flickan i sitt hus, talar till
henne och ber henne göra sig hemmastadd, är af en ytterst
rättfram, allt besegrande hjärtlighet. Älskaren återkommer
från en misstänkt resa, och i sin stolthet, full af ångest för
att se sig bedragen, aflockar hon honom bekännelsen om,
att hon blifvit honom likgiltig, och att han redan är
förälskad på annat håll. Hennes rival är Fernande. Han
går för att uppsöka henne, finner henne i samma hus och
kommer genast åter. Clotilde tror, att han återvänder till
henne. Detta stumma uttryck af glädje vid hans inträde,
som strålar liksom ett varmt ljus inifrån, men likväl skälfver
af lidande, det måste man hafva sett, det kan icke beskrifvas.
Och då allt är klart och hon ej mera kan hysa något
tvifvel, då lutar hon sig ett ögonblick ned öfver hans hand
liksom för att kyssa den, såsom hon så ofta kysst den
och låter sin hand sakta glida öfver den . .. Denne man
kan hon icke mera se i ansiktet, men denna hand kan hon
ännu icke upphöra att älska, denna kära, smekande hand,
ett minne af hennes lycka.

Och därpå handlar hon, det vill säga: hon låter saken
hafva sin gång. Sedan det skett, kommer scenen med
Pomerol, där hon försvarar hvad hon gjort. Eleonora Duse
äger en alldeles egendomlig art af dialektik; icke
förståndets och öfverläggningens, utan impulsens dialektik. Det
onda, som hon gör — och hon har många roller, i hvilka
hon gör ondt — det gör hon icke af ondska, utan hon
gör det under ett slags doft tvång. Någonting inom henne
är dödligt sårad t och sjukt till döden, detta något, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:45:45 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mohrkstp/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free