Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Hur jag blev gift - officiellt - III. Miss Vanderbilt-Astor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Men även nu kom Helene mig till hjälp. Hon
såg leende upp i Petroffs frågande ansikte och
svarade: — Vi skulle bli mycket förtjusta över att se
er på Hotel de 1’Europe. Glöm inte namnet,
överste Lenox med fru. Skriv upp det på en lapp i er
plånbok; jag är rädd att ni glömmer det annars.
Tatarens ögon sade henne att han icke skulle
glömma.
— Glömma er, madame! sade den gamle
soldaten i det han reste sig. Det är omöjligt, ni känner
inte det ryska hjärtat.
— Gör jag inte? utropade Helene med ett uttryck
i sina ögon som förvånade mig. Därpå hejdade hon
sig och tillade till min ytterliga förvåning: Ni vill
säkert lära mig känna det ryska hjärtat, inte sant,
då vi råkas i Petersburg. Vi kan där återgälda er
’gästfrihet.
— Jag skall ha den äran att göra min uppvaktning
hos er så snart som möjligt i vår huvudstad, sade
överste Petroff i det han slängde sin dyrbara
kappa över armen, fattade sin sabel och kysste madame
på handen med värdigt behag.
I detta ögonblick ringde klockorna för tågets
avgång. Jag bjöd min arm åt den sköna mrs Dick,
och översten eskorterade oss till tåget med
klirrande sporrar och skramlande siaibel. Ett brådskande
avsked, och vi voro åter på väg. Den förälskade
ryssen ropade efter oss:
— Jag skall inte glömma Hotel de 1’Europe.
— Hotel de 1’Europe! Jag skall bo hos min
släkting Konstantin Weletski, English Quai nr 5, min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
