Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Hur jag blev gift - officiellt - III. Miss Vanderbilt-Astor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
— Ja, men ni måste säga ert flicknamn först.
Jag vill så gärna tänka på er som ett barn, innan
Dick träffade er, bad jag enträget, nästan
förälskad, ty vi hade suttit så förtroligt sida vid sida,
och under det lågmälda samtalet hade hennes ljuva
andedräkt omsvept mig och kommit mitt hjärta att
bulta.
— Jag släpper er inte förrän ni svarat mig,
sade jag hastigt, ty konduktören hade nu öppnat
dörren och ropat:
— Vilna, två timmar.
— Dick kan se oss, viskade hon, ty jag hade lagt
armen om hennes smärta liv. — Förlåt, men jag
måste gå upp till hotellet. Han ikan bli rädd annars
och gå sin väg — och jag får inte höra — och då
är det ute med mig!
— Vem kan gå sin väg? frågade jag, ty hennes
stämma skälvde av oro.
— Dick naturligtvis — jag måste gå nu.
— Ert namn?
— Vanderbilt-Astor, sade hon och hoppade hastigt
ned från vagnen, medan jag, häpen över en så
märkvärdig förening av amerikanska familjenamn,
samlade ihop hennes tillhörigheter och följde henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
