Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Hur jag blev gift - officiellt - IV. Baron Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Men därvid ’lade jag märke till en skicklig rörelse
av hans hand, som tryckte en biljett i handen på
den unga damen vid min sida, som tydligen hållit
sin utsträckt för att uppfånga den.
— Ett meddelande från Dick? frågade jag,
förstår ni ryska?
— Ett par ord eller så, viskade hon, i det hon
tittade på papperslappen. I nästa ögonblick kom
någonting liknande en frossbrytning över henne.
Kanske var det den kalla kvällsvinden som svepte
omkring oss, kanske också någon inre sinnesrörelse,
som kom henne att rysa.
— Var det ledsamma underrättelser? viskade
jag.
— Ja, från Dick, pressade hon fram mellan
darrande läppar. För mig till hotellet; det är så kallt
här ute, så isande kallt.
Helt förvirrad förde jag henne in genom hotellets
dörrar. Här stod en präktig kakelugn och spred en
ljuvlig värme. I dess närhet hade jag tänkt placera
henne, men redan innan vi hunnit dit tycktes hennes
frosskakning ha givit med sig. Hon lämnade mig
plötsligt och gick fram till hotellets portier. Nu
fick jag erfara en ny sensation. Så pass högt att
människorna omkring oss med lätt het kunde
uppfatta det, frågade hon helt nonchalant om det fanns
någon post till mrs Arthur Lenox, och då hon fick
ett nekande svar sade hon omedelbart:
— Rum en trappa upp och supé för två. Därpå
smålog hon mot mig och viskade: Jag hoppas det
passar dig. När hon ilade uppför trappan följde jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
