Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Hur jag blev gift - officiellt - V. Den vackra amerikanskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Jag hörde: — Arthur, tack för den goda
frukosten — och god morgon.
Då jag tittade upp fick jag syn på en liten vit
hand, på vilken juveler gnistrade i solskenet, och
den klappade mig lätt på axeln. Till svar kysste jag
handen, och strax därpå blev Helenes pikanta lilla
ansikte synligt i det halvöppna kupéfönstret.
— Vänta på mig, sade hon, jag vill ta mig en
liten morgonpromenad tillsammans med dig.
Redan minuten därpå stod min vackra
skyddsling på perrongen, vackrare, fräschare och om
möjligt ännu mera oemotståndlig än någonsin.
— Å, ni kära, godhjärtade människa, vilken
utsökt frukost ni skickade mig. Nej, svara inte på det
sättet. — Ty jag spelade min roll av förälskad
äkta man genom att trycka en kyss på hennes rosiga
kind.
I nästa ögonblick låg ihennes lilla hand på min arm,
och hon försökte efter bästa förmåga hålla jämna
steg med min militäriska gång. Medan vi
promenerade berättade jag henne vad jag planerat göra
efter framkomsten till Petersburg och frågade på
vilket hotell hon ville ta in.
— Hotel de 1’Europe, sade hon genast. Därpå
viskade hon:
— Men Weletskis? De kommer med all säkerhet
att få reda på historien nu.
— Varför skulle de få reda på den? frågade jag.
— Därför, viskade hon, att furstinnorna Palitzin
är intima vänner till era släktingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
