Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Hur jag blev gift - officiellt - V. Den vackra amerikanskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
när han lyfte på hatten, ni kommer för att hälsa,
edra vänner välkommna ?
— Javisst, jag söker efter överste Lenox, sade
han. Det var Weletski själv som kom för att möta
mig.
Jag bävade för detta möte.
— Se där är han ju, sade furstinnan muntert och
pekade på mig.
I nästa ögonblick hälsade mig Konstantin Weletski
med en omfamning välkommen till Petersburg. Jag
vet inte vad jag sade till honom; jag var alldeles
kon-fys. Om ett ögonblick skulle han möta Helene.
Omedelbart avslöjande och öppen skandal hängde i
luften. Jag försökte meddela mig med henne
genom tecken men hon pratade livligt och obekymrat
med sina nya vänner.
— Lämna mig ditt poletteringsmärke, sade
Weletski, min vagn väntar.
— Ni glömmer hans mest förtjusande "bagage",
sade furstinnan sikrattande. Ja tror inte att hon är
poletterad, hans hustru, den vackra amerikanskan.
Gå genast bort och kyss henne.
— Din hustru Laura här! utbrast Weletski
förbluffad. Varför telegraferade du inte att hon var
med dig?
— Jag telegraferade "anländer" och förmodar att
du visste att jag aldrig lämnar min hustru, svarade
jag med en förskräcklig förvridning av mitt ansikte,
som skulle föreställa ett leende. Den ridderlige
ryssen uppfattade det knappast. Han stod nu inför
min föregivna maka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
