Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. En hemsk smekmånad - X. Otäcke Sacha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
När hon slagit sig ned vid bordet och börjat att
servera té, viskade hon betydelsefullt: — Jag har
avslutat mina affärer i dag — allesammans.
Jag svarade upptänd av glädje: — Ni har
återupprättat förbind —
— Tyst! sade hon fort. Vi yttra oss så litet som
möjligt om denna sak.
— Då är ni färdig att lämna Ryssland, när som
helst? frågade jag ivrigt och med en underbar känsla
av lättnad.
— Ja, så snart ni kan skaffa pass.
— Det blir nog bra, sade jag, i morgon kan jag
ordna det viktigaste av Marguerites affärer med
advokaten. I morgon bittida skall jag återlämna vårt
vistelsekort till myndigheterna och erhålla pass att
lämna Ryssland; och i övermorgon lämna vi denna
råttfälla. Gripen av en plötslig glädje tog jag därpå
min officiella hustru i mina armar och skulle hava
betäckt hennes vackra läppar med kyssarnas
mångfald, om hon icke hastigt hejdat, förvånat mig med
följande ord: — Intet mera av den sorten, min
bäste överste!
— Inte mer — av — vad? framstötte jag, knappt
troende mina öron, oaktat mina övriga sinnen
övertygade mig om att jag uppfattat henne rätt, ty hon
hade slitit sig ur mitt famntag och stod framför mig,
en bild av kall och högdragen vrede.
— Inga fler kyssar privatim, svarade hon med ett
hånleende på läpparna, som voro alldeles vita, fastän
på hennes kinder brunno två röda fläckar. Det är
för sent för dylika saker nu!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
