Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Banden lösas - XIV. Råttfällan slår igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Rysslands envåldshärskare, ehuru hans egen hand ej
varit med i spelet, det officiella organet för den
regering, som är upphovet till allt detta. Han visar
ingen nåd. Varför skulle han då själv ha rätt att
vänta nåd? Er hand förlamade rättvisans arm av
fruktan för ert eget eländiga liv. Det skall jag
aldrig förlåta er.
— Herre Gud, Helene, utropade jag, hatar ni mig
för min självbevarelsedrift?
— Då gjorde ni bäst i att utnyttja densamma för
att skaffa oss båda ut ur Ryssland, svarade hon med
hånfull röst, ty om man börjar misstänka vad som
ligger bakom händelsen i går kväll, så blir mitt öde lika
grymt som min stackars moders, bara med den
skillnaden att mitt kommer att utspelas i hemlighet, ej
offentligt. Ryska regeringen har lärt av den
civiliserade världens avsky, att hemlig tortyr är bättre
politik men lika effektiv. Ert öde, min galante
Arthur, blir det samma —
— Ni behöver inte diskutera mitt öde, avbröt jag
med en rysning. Vi resa i morgon.
— Javisst, jag skall vara i ordning. Det är bäst
för oss båda. Jag har intet annat val. Åh, om ni
inte hade hindrat mig.
Hon vred förtvivlad händerna, och sedan fortsatte
hon snyftande’:
— Han skulle varit död nu, och jag —
Martyrskapets eld lyste i hennes ögon.
Hon vände sig mot mig med blixtrande ögon och
skrek:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
