Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Banden lösas - XV. Vilkendera brodern?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
nu en smula färg på kinderna, men jag tror att den
för en gångs skull icke var naturlig.
Jag frågade andlöst:
— Har någonting hänt?
— Sedan ni gick? Ingenting. Det är alltid så här
lugnt, innan slaget faller. Ju tystare hemliga
polisen är, desto förfärligare. Oss emellan sagt, sade
hon med ett lätt leende, så tror jag att baron
Friedrich väntar på någonting — något avgörande bevis,
innan han vågar lägga vantarna på oss.
Jag framförde till henne Weletskis inbjudan.
— Vad säger ni om det? frågade jag. Vi kunna
lika så gärna njuta av våra förmåner så länge de
stå oss till buds.
— Medan ni klär om er skall jag tänka på saken
och svara er.
Jag gick in till mig, och medan jag sysslade med
min toalett hörde jag ett litet utrop från Helene.
Det lät som ett glädjerop. Jag tittade in till henne.
Hon läste en rysk tidning, och efter vad jag krinde
förstå studerade hon sjöfartsannonserna.
När jag kom in, färdig att gå, lyste ett nyfött hopp
i hennes ögon. Hon lade förtroendefullt handen på
min arm, när vi gingo ned till vagnen.
— Har ni fattat något beslut om Boris’ inbjudning
till Kronstadt? frågade jag.
— Ja, svarade hon, säg genast ja. Låt oss resa
ned med en av de första båtarna i morgon bittida.
Tio minuter senare åsågo vi från en loge å första
raden "Giroflé och Gorofla", spelad av ett ypperligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
