Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Banden lösas - XV. Vilkendera brodern?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
oss omkring på ångaren. Boris ursäktade sig och
övergick till sina plikter, genomgick passagerarelistan,
kollationerade passen och granskade tullpapperen.
Under tiden fick jag syn på någonting, som i hög
grad väckte min förvåning. Obemärkta av alla utom
av mig stodo Helene och den svenske kaptenen
inbegripna i ett livligt samtal.
Boris återvände, och det var tid för oss att lämna
båten. Kolsvart bolmade röken ut ur ångarens
skorstenar. Allt var klart för fortsatt resa.
Nu blåste båten avgångssignal.
När detta ljud skar genom luften hördes ett
buller av brådskande fotsteg, ett snavande, en kvinnas
ångestskri, och Helene föll avsvimmad på däcket.
Hon hade hoppat över en tross och snavat.
Passagerarna trängdes omkring henne. Jag störtade fram
och Boris efter, men kaptenen var alldeles lugn.
— Kalla hit läkaren, sade han kärvt. Det är bäst
att bära in damen i min hytt.
Några minuter senare avgav skeppsläkaren sitt
utlåtande. Helenes fotled var vrickad.
— Svårt? frågade Boris kort. Hon kan väl
flyttas, förmodar jag?
— Det skulle förorsaka henne olidlig smärta
–kanske framtida men, svarade läkaren.
Kaptenen och den unge ryske löjtnanten började
därpå en ivrig rådplägning, och den förre utbrast
slutligen:
— Men jag måste fortsätta, löjtnant. Tänk på
min försäkring, mitt fartyg, min last! Jag förlorar
min tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
