- Project Runeberg -  Moralens utveckling /
8

(1911) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Minnet som biologisk företelse - 2. Djurens moral

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då förloras också så småningom denna »instinkt». Den
tama ankan mister sin längtan efter vattnet; hunden på
Polynesiens öar, som uteslutande födes med växtämnen,
förlorar slutligen lusten efter kött. Dessa exempel kunde
mångfaldigas.

Sålunda visar oss redan djurlivet att uppfostran kan
komma vissa »instinkter» att växa bort, andra att växa
fram, genom att nervcellerna behålla vissa intryck, vilka
övergå till vissa böjelser, till vad vi kalla det djurslagets
»karaktär», d. v. s. dess egendomliga skaplynne. Men
icke blott de olika djurslagen förete sina olika karaktärer:
bland de högre djuren visa individer av samma slag även
mycket olika karaktär.

*



2. Djurens moral.



De gamla religiösa eller filosofiska föreställningarna
att människan i sin egenskap av »fallet gudsbeläte» och
tänkande varelse intar en från djuren alldeles särskild
ståndpunkt; att hon ensam har ett samvete, som
»anklagar eller ursakar» ; att hon ensam skulle kunna synda,
emedan hon ensam kan skilja på och välja mellan det
onda och goda — denna föreställning kan icke längre
uppehållas. Sedan man börjat vetenskapligt sysselsätta sig med
djurens själsliv har man nämligen gjort många
erfarenhetsrön med avseende å frändskapen i detta avseende
mellan människonaturen och den djuriska naturen. Vi
skola blott anföra ett exempel bland mängden:

En hund, som aldrig blivit agad och aldrig förut
stulit, tillgrep en gång, då han var mycket hungrig, en
kotlett. Men han åt ej upp den; han gömde sig tvärtom
under soffan och efter en stunds inre strid, under vilken
husbonden på intet sätt låtsade om hans handling, kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:25:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moralutv/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free