- Project Runeberg -  Moralens utveckling /
15

(1911) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


framträder. I stället för att behandla sin krigsfånge som
jaktbyte behandlar man honom nu som arbetsdjur. Detta
moraliska skede kan kallas vildens.

Under det tredje skedet, barbarens, utbytes
småningom slaveriet mot livegenskap; aktningen för liv och
egendom — till vilken hustrun räknas — är så mycket
ökad, att mord, stöld och äktenskapsbrott strängt straffas.

Under det fjärde — och tills vidare sista — moraliska
skedet, det i vilket vi befinna oss, är den livegne vorden
daglönare. Den barbariska moralen finnes kvar i mycket,
men man börjar blygas för densamma. Hyckleriet
utmärker därför vår tid liksom alla de skeden, då en högre
sedelära erkännes än den, som gått in i kött och blod
hos samhällets flertal. Slaveriet och livegenskapen äro
— förklädda — kvar i lönekampen. Mordet fördömes
av lagen, men massmordet, kriget, godkännes ännu av
allmänna meningen. Engifte ålägges av lagen, men
prostitutionen är ännu socialt medgiven. Offervillighet predikas
men vinstbegär driver nästan alla företag; rikedomen äger
all makt. Samtidens moral är den industriella.

Dessa fyra skeden övergå det ena i det andra; flera
samtida folk stå ännu på något av de tidigare skedena,
men västerlandets odling befinner sig i det sistnämnda,
industriella eller merkantila skedet. Inom detta åter finnas
individer, vilkas liv och lära äro mycket överlägsna
omgivningen; de äro så att säga nutidens löften om en bättre
framtid. Men man får ej döma nutidens allmänna moral
efter dessa undantagsmänniskor, lika litet som t. ex.
Sokrates kan anses ha varit ett uttryck av den allmänna
sedligheten hos grekerna eller Jesus av den hos judarna
rådande.

Till utgångspunkt vid bedömandet av varje moraliskt
skede måste man tvärtom taga flertalets seder, de vanliga
företeelserna, icke ytterligheter i vare sig det goda eller
onda. Det blir sålunda icke de finare skiftningarna i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:36:23 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/moralutv/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free