Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Vildens moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brottmålsannaler visa oss återfall till den djuriska
ståndpunkt-ten. Vi måste därför söka medelhöjden av ett visst
samhälles sedlighet mellan den höjdpunkt, fåtalets moral bildar
och den låga ståndpunkt, som flertalets visar. Och detta
så mycket mer, som vi kunna vara vissa, att även hos
de högt stående slumra i själens djup djurets och
vildens instinkter; en slummer ur vilken de kanske en
dag vakna, för att på ett förfärande och förödmjukande
sätt påminna en kulturmänniska om hennes låga ursprung.
Genom att inskränka vår undersökning till de
huvuddrag av den djuriska moralen, vilka vi förut skärskådat,
erhålla vi den bästa översikt av, huru denna djuriska
moral småningom höjde sig till vildens ståndpunkt.
A. Människolivets värde. När människoätandet
börjar bli undantag, när det ställes i saraband med
gudstjänsten, med rättvisans skipande och slutligen alldeles
upphör, då kan man anse att övergången ägt rum från
det djuriska till det vilda tillståndet. Detta kännetecknas
genom det stora framsteget: att krigsfången göres till slav
i stället för att uppätas. Liksom så många andra sedliga
framsteg har detta emellertid icke sin rot i altruism, i
tanke på fångens bästa, utan i egoism, i tanke på ägarens
bästa. Med en högre förståndsutveckling följde nämligen
instinkten, att man på detta sätt har mer gagn av
fångarna, liksom man av samma skäl lärde att som husdjur
bruka vissa, under jakten fångade, vilda djur.
Men som varje förhållande mellan människor innebär
en möjlighet till altruismens utveckling, så fanns också
denna möjlighet i slaveriet, hur egoistiskt än detta i
början var och huru mycket elände denna inrättning än kom
att medföra. Sålunda uppstår t. ex. en bestämd skillnad
till förmån för den hemfödde slaven mot den i krig
tagne; den förre anses snart på visst sätt tillhöra familjen;
han skyddas till en början av seden, längre fram av lagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
