Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den barbariska moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom några få exempel skall nu visas vad som hos
judarna, grekerna, romarna och germanerna var den barbariska
moralens begrepp om människolivets värde, de svagas
behandling, förhållandet mellan könen, aktning för
äganderätten, samt om altruism och pliktkänsla i allmänhet.
A. Judarnas moral. I judarnas budord: »du skall
icke dräpa, icke göra hor, icke stjäla, icke bära falskt
vittnesbörd» finnes intet, som skiljer deras från andra
barbariska folks moral, ja, några av dessa bud finner
man redan i vildens morallag. Ej ens föräldravördnadens
bud är för juden eget, men väl den därvid fästa lönen.
Endast ett nytt bud, med mänsklig innebörd, det om
vilodagens helighållande, är det tillägg, genom vilket judens
»Tio Guds bud» utmärka sig framför andra folks på
samma odlingsgrad. Ty vad buden innebära om
förhållandet till Gud hör icke till moralens utan gudsbegreppets
område.
Judens moral — som andra barbarers — gäller
emellertid endast judar. I Javehs, nationalgudens namn,
befalles och sker nedslaktning av besegrade fiender,[1] av
deras kvinnor och barn[2]; lönnmord på fiender — sådana; som
Jaels[3] och Judiths — förhärligas. Barnamord förekommo;
den förstföddes offrande var en religiös plikt[4]; sägnen om
Abrahams offrande av Isak[5] antyder — som förut
påpekats — en begynnande ändring i detta bruk, som
småningom alldeles upphörde: den förstfödde friköptes sedan
genom en gåva till templet, Även berättelsen om Jeftas
offer av sin dotter[6] visar ej blott, att människooffer voro
i bruk hos judarna, utan ock hur länge fadern hade makt
över barnens liv. Lagen gav honom rätt att att stena
den olydige sonen[7]. Sin dotter kunde han sälja som slav[8].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
