Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den barbariska moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människooffer, kvinnorov, månggifte, oiskränkt
fadersmyndighet, barnamord. Småningom inträder en moralisk
utveckling; människooffer upphöra; blodskam anses brottslig;
könslig återhållsamhet kräves av hustrurna; i Sparta är
det staten, icke fadern, som bestämmer om barnen skola
utsättas eller icke.
Men även sedan vi hunnit till Greklands och Roms
blomstringstider, visar moralen barbariets drag. Kvinnorna
i Grekland leva skilda från männens sällskap; blott i
Sparta röra de sig mera fritt; mannens sidohustrur
godkännas av seden och begreppet äktenskapsbrott finnes
länge till blott för hustrun. Steg för steg bättrades
emellertid lagarna till kvinnans förmån. Och ehuru
sederna icke höjdes i samma mån, äro dock lagarna ett
viktigt bevis på höjda moraliska begrepp, om de än icke
i livet bli med allvar förverkligade.
1 Greklands äldre tid hörde, som mångenstädes,
prostitutionen till tempeltjänsten; onaturliga laster förekommo
redan på Solons dagar. Den uppfattningen att först förfallets
tid visar dessa och liknande skuggor är ej riktig.
Föräldramyndigheten inskränkes men barnutsättningen
och fosterfördrivningen däremot bli egentligen först med
allvar beivrade, sedan kristendomen börjat öva sitt
inflytande.
Skärskåda vi slaveriet, finna vi visserligen i Aten
mer mänsklighet vid slavens behandling än i Sparta och
Rom, men å andra sidan försvara Atens främste tänkare,
en Plato, en Aristoteles, slaveriet med alldeles samma dåliga
skäl, dem vissa tänkare i våra dagar använda mot
underklassens krav på mänskliga och medborgerliga rättigheter.
Själva det sakförhållandet, att ett försvar för slaveriet
behövdes, visar emellertid att den moraliska utveekligen
inom vissa samveten hunnit så långt, att slaveriets
berättigande börjat betvivlas. I Rom dödades ofta en slav
lika lättvindigt som vi döda en fluga: för att roa sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
