- Project Runeberg -  Moralens utveckling /
54

(1911) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den barbariska moralen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mannens högsta plikter. Främlingen är rättslös och främling
är redan nästa landskaps invånare, så att t. ex. hos våra
förfäder upplänningen kallades tjuv, om han fråntog en
annan upplänning ett kreatur, men han kunde med heder
från sin södermanländske granne taga allt vad denne
ägde. Böterna för skador till liv och lem fastställdes efter
graden av främlingskap.

Under kristendomens inflytande ändras — ehuru
mycket långsamt — dessa barbariska seder. Medeltidens
skede i Europa kännetecknas genom katolska kyrkans
inflytande och genom feodalismen.

Feodalismen — först i våra dagar upphävd i Japan
och ännu kvarlevande i Abessinien — är en inrättning,
som helt naturligt framträder överallt där, under
utvecklingens gång, en skillnad inträtt mellan mer eller mindre
mäktiga personer, men de förra icke förmått helt kuva
de senare, utan en mängd kompromisser uppstå mellan
dessa individer, som äro olika mäktiga men ömsesidigt
behöva varandra. Fedoalismen har haft sin stora
uppgift vid moralens utveckling: den fostrade hederskänsla,
ömsesidig pliktkänsla och förmåga av uppoffring. Men
även fedoalismen urartade till förtryck.

Aktningen för människolivet stiger hos germanerna
under den kristna religionens inflytande; den enskilda
hämnden upphör småningom; fejderna minskas genom
fridlysning av vissa tider på året och vissa dagar i veckan;
klostren ha sin skyddsrätt och prästen predikar
människokärlek — men inskränkt till de rättroende! Mot de
»otrogna», d. v. s. muhammedanerna, mot judarna och
kättarna begås under korstågen och religionsförföljelserna
grymheter, sådana som — enligt någons yttrande
— »djävulen skulle begått, ifall han blivit vansinnig».
Stöld straffades strängare än mord: med dödsstraff,
stympning o. s. v. Alla straff voro gräsliga: att
brännas och levande begravas voro bland de lindrigare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 4 19:10:50 2014 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/moralutv/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free