Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den barbariska moralen - 8. Den industriella moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommer, att kristendomens lära om det ödmjuka
syndmedvetandet, nåden, försoningen, betraktelsen av jordelivet
som en korsets skola och evigheten som jordelivets mål,
innebar en alltför skarp motsats till människonaturens
och särskilt till den germanska naturens sunda och
berättigade stolthet, mod, självkänsla, handlingskraft och
livslust. . Katolicismen, som intet erkännande gav åt den
berättigade egoismen — annat än som omsorg om den
egna själens frälsning — kunde därför ej försona egoism
och altruism. Antingen blev människonaturen fullkomligt
undertryckt genom ytterlig späkning och själlös altruism,
eller också förblev den på längden tämligen oberörd av
den kristna moraluppfattningen.
I stort sett lärde kristendomen dock alla Europas folk
en viss vördnad för de andliga makterna, en viss
självbehärskning med avseende å sina lidelsers tillfredsställande,
en viss håg att offra själviskheten för andras bästa. Om
än medeltiden visar oss ytterliga motsatser, starka utbrott
av alla djurets eller vildens lidelser vid sidan av den
naturvidrigaste askes, så utgör den dock det viktigaste av
de många utvecklingsskeden, som fört oss från den
barbariska moralens ståndpunkt till det fjärde och hittills
högsta skede vi nått, nämligen den industriella moralens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
