»Det är märkvärdigt, när man frågar någon till råds, då märker man själv vad som är rätt, ännu medan man frågar, då ser man på en gång vad man inte har kunnat finna ut på hela tre år.»
*
Att sätta upp vävar, det tröstar för all sorg, det slukar alla intressen, det har varit många kvinors räddning.
*
»Om jag vore Vår Herre, skulle jag laga, att en sak bleve gjord i samma stund, som man hade fattat beslut om att göra den. Jag skulle inte ge folk så lång tid att tänka och tänka omigen och grubbla över allt, som står i vägen. Jag skulle inte bry mig om att ge dem tid att blanka seldonen och måla åkkärran, jag skulle ta dem direkt från plogen.»
*
»Denna jorden är som ett äpple, som hänger på en tråd över en eld för att stekas. Med elden menar jag det ondas rike, och äpplet måste hänga nära elden för att bli sött och mört, men om tråden brister och äpplet ramlar ner i elden, då blir det fördärvat. Därför är det mycket viktigt med tråden. Förstår du vad som menas med tråden?... Med tråden menar jag rättvisan. Om inte rättvisan sker på jorden,så ramlar alltsammans ner i elden.»
*
Man skall aldrig »tänka».
*
Det finns väl ingenting, som är retsammare än att se en frisk och färdig människa sitta dagen lång med händerna i skötet och göra platt ingenting.
*
Om önskningar hade någon makt, så skulle det väl se annorlunda ut här på jorden, än det nu gör. Tänk bara, vad människor ha önskat! Tänk, så mycket gott de ha önskat sig! Tänk, hur många som ha önskat sig fria från synd och sjukdom! Tänk alla de, som ha önskat, att de skulle slippa att dö! Nej... önskningar ha ingen makt.
*
Det heter ju, att en olycka sällan kommer ensam, den har alltid en liten lycka i släptåg.
*
När det är något svårt, som förestår en, så är det gott att kunna säga till sig själv: »Det här är nödvändigt. Jag vet varför jag gör det. Det fanns ingen annan utväg.»
Den starka oron lägger sig inför en sådan där klar övertygelse, att
man inte har annat att göra än att underkasta sig. Det är verkligen
sant, det som folk brukar säga, att allting blir lättare att bära,
sedan det en gång har blivit avgjort och inte mer kan ändras.
