- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
69

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Självbedrägeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

övertygat honom om att han varken i fråga om de förra eller
de senare någonsin skulle kunna uppnå vad han ville
därhemma. Han var sedan länge trött intill äckel både på det
evigt enahanda skökolivet och på att leva i ständigt nya
drömmar om framgångar på allehanda löjliga kontorsplatser.
Han hade äntligen fått ögonen öppnade för att han fört ett
ovärdigt liv i en håla, där hans bästa krafter förkvävts
under lumpna hänsyn eller runnit bort i smågränders smuts
till ingen nytta. Han såg nu klart, att det sannerligen icke
berott på honom att han ännu efter fem år icke nått utöver den
punkt där han börjat. Hos honom hade det icke saknats
tillräckligt stark vilja, han hade vid gud varit fylld av tillräckligt
varma drömmar. Så mycket säkrare visste han nu, att han
skulle kunna göra sig gällande både i arbete och annat
därute i det stora verkliga livet. I vilken världsstad som helst
skulle han finna just de förhållanden för vilka han var
skapad. När han tänkte på London, Berlin, Paris, New-York
med allt han hört sina äldre lyckligare vänner berätta om
det vidunderliga livet därute på sagolika guldrestauranger,
jättevarietéer, lyxetablissement med hundratals kvinnor från
världens alla länder, skälvde han av raseri över att han låtit
sig fångas på vägen ditut i en så jämmerlig håla som denna
och bestulits på fem av sina bästa år, ja på hela sin ungdom
som skulle kunnat vara fylld av så strålande härligheter.
Ty det var just dit ut som han från början längtat och dit
hade han också säkert rest redan vid 15 års ålder om han
själv fått bestämma. Vad han förlorat av ungdomsglädje
under dessa år skulle han dock kunna förlåta sina föräldrar
och andra som hållit honom fast i eländet och smutsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:26:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mordpsyk/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free