- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
133

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

möjligt ännu djupare än därhemma hos sin mor. Om
Gunnarsson likväl under de första åren och kanske också under
korta tider längre fram verkligen försökte bekämpa sin
osäkerhet för att kunna fylla sina plikter i arbetet på gården,
så berodde det återigen, som ovan antytts, icke på någon ur
elementära moraliska instinkter sammanfluten önskan att göra
rätt för sig bland människorna eller ens på den nakna
självuppehållelseinstinkten, utan det berodde helt enkelt, enbart
och uteslutande, på hans skräck för sin omgivnings ogillande,
förakt eller fientlighet, denna skräck som under hela hans liv
varit den enda kraft till handling som någonsin funnits inom
honom och som hos brottslingar av Gunnarssons typ
onekligen stundom framträder i former som skänker den en viss
likhet med verklig ambition. Utan tvivel fanns det inom
Gunnarsson liksom inom alla andra till denna grupp hörande
brottslingar naturliga förutsättningar för moraliska krafters
uppkomst; det kunde jag med fullaste säkerhet konstatera
såväl omedelbart i fängelset som indirekt i hans förflutna liv.
Men dessa förutsättningar splittrades, som jag redan
framhållit, från början, liksom t. o. m. den rent egoistiska
självuppehållelseinstinkten, av hans brist på självförtroende, och de
kommo därför aldrig att bli av någon betydelse för hans
handlande. Men då han följaktligen lika litet i sitt arbete som i
samvaron med människorna någonsin kunde sätta in ens
minsta skymt av egen, personlig vilja, så förblev han för alltid
just lika främmande för sitt eget dagliga arbete som för
hela sin omgivning, och det arbete han presterade kunde
aldrig bli annat än själlöst, dött, mekaniskt, utan
sammanhang med de andras och därför i längden oanvändbart som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:38:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mordpsyk/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free